Jag är fångvaktare! Alison, 15-åringen, har ju rumsarrest som bestraffning för dåliga betyg. Hon skulle levereras hit i morse, samtidigt som lillasyster skjutsades till sin lägervecka. Jag hade väntat mig att få hit en sur och grinig tonåring tidigt på förmiddagen. Men hon kom inte förrän till lunch, på strålande humör och på kryckor! På vägen hem till mamman igår kväll hade de stannat till vid mammans bror. En något äldre kusin hade visat Alison hur han kunde hänga sig i en trädgren och häva sig upp. Alison skulle visa att hon kunde göra likadant. Men det kunde hon inte. Hon hoppade upp med lite för hög fart, började gunga, tappade greppet, ramlade på rygg och slog i foten så illa att den svullnade och behövde röntgas i morse.
Jaja, det lär i alla fall inte bli svårt att jaga efter henne om hon får för sig att rymma hemifrån.
Men hon är alltså på strålande humör. Vi hade tänkt hålla henne sysselsatt med diverse hushållsbestyr, men just nu kan hon varken diska eller damma. Jag gav henne en bok om att äta nyttigt, en sådan där riktigt inspirerande bok med massor av frestande bilder och lättsmält text om vad man behöver äta för att hålla sig frisk, vacker och smart. Hon, som normalt inte vill äta något man föreslår (hon lever på pasta med ostsås, fritterade kycklingbitar och en och annan bit broccoli), studerade boken med stort intresse och komponerade ihop fem måltider till sig själv.
Nu har Daniel ätit eftermiddagsfika bestående av banan, varpå han somnade i vagnen.
2 kommentarer:
Hejsan Karin!
Kul att se alla fina bilder, och att läsa om er. "Bananpojken" börjar se lite rund ut, faktiskt! Jag tycker synd om Alison, det är inte alldeles lätt att vara tonåring!
Keep on walking!
Kram Kristina
Du har rätt, han börjar bli lite knubbig. Jämfört med vad han har varit i alla fall!
Det är inte lätt att vara tonårsförälder heller...
Skicka en kommentar