lördag 31 maj 2008

Dumma byxor

Daniel har fått för sig att han ska lära sig att klä på sig själv. Han övar med både skor, tröjor och hattar. Här försöker han få på sig ett par byxor. Det hade troligen varit lättare om han tagit av sig skon först.

Skräckens hus

Där befann jag mig i natt. Utan andra men än trötthet idag.
Nu blir du nyfiken va?

Vid 11-tiden igår kväll hörde vi vad som lät som ett billarm utanför. När det inte tystnade började jag fundera på om det inte var Doris larm. Doris är vår närmsta granne, ca 85 år och nybliven änka. Hennes barn fick henne att sätta in larm nyligen.

Vi gick ut och tittade, såg inget misstänkt, men det var tydligt att (o)ljudet kom från Doris hus.
Vi ringde dottern för att kolla med henne om Doris var hemma eller ej. Enligt dottern var hon hemma, så Jim gick över och knackade på dörren och ropade. Efter en stund kom Doris, som var ordentligt uppskakad. Hon var precis på väg att gå och lägga sig, när hon hörde garagedörren öppnas. Garaget är i huset och det är bara för en inbrottstjuv som kommer den vägen att kliva rätt in i huset.

Doris gjorde som hon blivit lärd. Hon tryckte på larmknappen, som visar sig gå till bilens larm. Och så stängde hon in sig i sovrummet och ringde polisen.

Jim och en annan granne sökte igenom garaget och runt huset, medan jag tog hand om Doris. Först en och sedan en andra polisbil dök snart upp. Trevliga och kompetenta poliser var det.
De försökte lugna ner Doris och sa att det troligen var någon med samma frekvens på sin fjärr-öppnare till garagedörren, som kört förbi och kommit åt knappen på fjärrkontrollen. Eller kanske någon som bor nära, som öppnar både sin och Doris dörr om de håller kontrollen i en viss vinkel.

Doris var chockad, så vi ville inte lämna henne ensam efter att polisen åkt. Jag satt där och pratade med henne till strax före två på natten, när hennes dotter (som har två timmars resväg dit!) kom och gjorde henne sällskap.

Nu vet vi i alla fall att larmet funkar och hur det låter. Och Doris vet att grannarna hör att hon är i knipa och kommer till hennes räddning.

fredag 30 maj 2008

Supermamma

Ni vet sådana där supermammor, som jobbar, håller huset och barnen rena och fina, hinner med alla måsten och lite till och dessutom bakar bullar i tid och otid. Sådana där som retar gallfeber på alla oss andra, normala mammor, som mest snubblar runt bland leksakerna och undrar när och hur man någonsinn ska hinna ikapp? Enda trösten brukar vara att sådana där supermammor oftast går in i väggen efter ett tag.

Efter denna inledning vill jag varna känsliga läsare. Sluta läsa nu!

För idag på förmiddagen har jag varit supermamma. Under några timmar lyckades jag, med glatt humör, att samtidigt passa ettåring, grädda våfflor, redigera och publicera ett pressmeddelande (Jane Goodall tycker att det ska finnas ett nobelpris i alternativ till djurförsök), försöka få fram foton till sagda pressmeddelande, förbereda lunchen, fixa en sponsor till en fikarast på kongressen i höst (2000 Euro för kaffe till 250 pers, snacka om dyrt fika för sponsorerna!) få en motvillig tonåring att tömma diskmaskinen, mata sagda ettåring, äta våfflor, besvara nästan alla inkomna e-mail (runt 40 st), uppdatera 2 (!) olika hemsidor samt få ihop en shoppinglista. Dock varken baka bullar eller blogga... men ändå!

Jäklar vad skönt det kändes att få lite gjort! Eftersom Daniel håller på att få tänder så har han varit väldigt klängig på sista tiden. Med andra ord har det varit oerhört svårt att få något gjort alls. Så det var väl ett uppdämnt behov att att ÄNTLIGEN få JOBBA! som resulterade i detta dödsföraktande beteende (Ja, ramlar man inte i väggen så lär man ju bli ihjälslagen av andra mammor!).

Visst måste det vara tillåtet att få känna sig som en supermamma ibland???

onsdag 28 maj 2008

Bikinidags

Dags får årets bikinivånda. Förra årets badplagg är lite sladdriga i år, så i helgen gav vi oss ut i jakt på nya. Det var ju helgrea.

Alla vet att det är en mardröm att pröva bikinis. Ibland undrar jag om de som designar bikinis också installerar hemliga kamror i provrummen och sedan designar plagg som omöjligt kan passa någon alls. Och sitter någonstanns och skrattar åt oss när vi prövar dem och undrar vad det är för fel på oss?! Vid tredje bikiniprovningen var jag gråtfärdig. Efter 6 var jag nära att ge upp, men kunde börja skratta åt eländen. Sedan, under över alla under, hittade jag en som satt hyfsat bra. Den såldes dessutom med 50% rabatt.

Alison, Kelsey och jag hade även beställt badkläder via postorder. Märkligt nog kom ett paket där allting passade respektive beställare. Märkligt.

Ja just ja, ett litet PS till alla mammor som ammar. Ett hett tips om ni ska prova badkläder: amma innan! Och amma från båda brösten! Det blir liksom lite lättare att avgöra passformen då...

tisdag 27 maj 2008

Ödets ironi

I lördags gjorde jag två saker: dels trädgårdsarbete, dels lite internetshopping. Eller, så mycket shopping blev det inte. Jag hade hoppats på lite reor nu i samband med helgen (Memorial day). Mest tid ägnade jag åt att leta efter bättre priser på solkrämen som Daniel använder och kolla efter superbra priser på solskyddskläder och hattar till honom. Hittade något nytt: ett pulver som du blandar med ditt vanliga tvättmedel när du tvättar, som behandlar tyget så att det ger solskyddsfaktor 30 istället för 4-6 (som verkar vara normalt för kläder). Effekten sitter i minst i 20 tvättar. Pulvret rekommenderas av amerikanska cancerfonden. Pris 2 dollar, dvs ca 12 kr, per förpackning (räcker till en tvätt) + porto.

Är det intressant tro? Hm. Så resten av dagen växlade jag mellan att rensa ogräs ute och sitta vid datorn och researcha detta tvättpulver som skulle göra det så mycket lättare att skydda Daniel från den farliga solen.

Hur var det då med ödets ironi? Jo, vi var så upptagna med att researcha solskydd att jag helt glömde bort att be Jim smörja in ryggen på mig. Så jag brände mig rätt ordentligt...

Barnarbete i ny tappning

Den tiden är snart över då barn utnyttjas för att utföra tungt, slitsamt arbete i fabriker. Nu börjar barnen även ta över högkvalificerade tjänstemannajobb.

Idag har vi haft helgdag här, Memorial Day. Då passade Daniel på att visa vad han går för vid datorn. Tråkigt att riskera att förlora jobbet till sitt barn, men det är inte utan att man blir stolt över hur proffsigt han sköter sitt jobb, lille plutten.







måndag 26 maj 2008

Lera

I dag har vi ägnat oss åt lite trädgårdsarbete. Somliga av oss i alla fall. Andra ägnade sig åt att njuta av en lerinpackning. Det är första gången Daniel satt sig i en lerpöl och geggat omkring. Misstänker att det inte blir sista...




lördag 24 maj 2008

Rövare, tjuvar och banditer

Det är vad vi är omgivna av här. Och det har inget att göra med polisingripandet här om dagen. Jag har inget att klaga på när det gäller grannarna i husen här brevid heller. Nej, det är de närmaste grannarna jag menar. De som delar vår trädgård.

Häromdagen började en av jordgubbarna att rodna så smått. Vi såg fram emot att få äta vår allra första, egenhändigt odlade jordgubbe. Men tji fick vi. En morgon var den borta. Vem kan ha stulit vår jordgubbe?

På bilden nedan ses den misstänkte. Lite svårt att se, men mitt i bilden, något till vänster, skuttar en liten jordekorre fram på en av stenarna. Han tycks ha flyttat in i stenröset där. Om man klickar på bilden så att den förstoras, så ser man den bättre. (Klicka på "bakåt" högst upp till vänster för att komma tillbaka till bloggen sedan)



Exempel nr 2: På bilden nedan ser ni ett kalt område av gräsmattan. Det är direkt till höger om trappen. Häromdagen sådde jag gräsfrön där. Jag kunde svära på att jag sått gräsfrön där redan tidigare, men inte ett enda nytt grässtrå kunde synas, och inte några frön heller.

Jag sådde fröna, och sedan hände något, så jag var tvungen att gå ifrån. Kom tillbaka någon timme senare och skulle kolla om fröna var hyfsat jämt utspridda. De var de. Men inte bara det, de var också på väg därifrån! Det måste ha varit tusentals små myror som stretade och drog i fröna och försvann in med dem i stenröset! Det var bara att ta till vattenkannan. Blöta frön var för tunga för de där små myrorna, så de blev kvar. Men jag har fått lov att vattna flera gånger varje dag, utom när de regnat, för att de inte ska bli stulna!

Och se på bilden här nedan! Stora hål i bladen på vår vackra princesslilja! Trädgårdens dyraste planta, som ska pryda uppfarten. Jim uppmärksammade mig på det en dag. Vi hittade små röda spinn på plantan, men de äter ju inte hål på det sättet. Efter konsultation på internet kunde vi konstatera att det såg ut som typiska snigelangrepp. Bara att ge sig ut med ficklampa i nattmörkret.



Första natten plockade vi 50-60 sniglar och slog ihjäl dem med en pinne. Andra natten plockade jag ytterligare ett 50-tal. Tredje natten minst 30 st. Vad gör man? Halka omkring där i en brant backe mitt i natten med ficklampa för plocka sniglar? När man tappar hälften av dem?

Det blev ny konsultation av internet, och ett tag övervägde vi faktiskt snigelgift. Ända tills vi läste att det tar flera dagar för de förgiftade sniglarna att dö, och under tiden hinner de äta upp plantorna. Och bli uppätna själva av fåglar, som i sin tur blir förgiftade. Dessutom funkar det inte så bra alls vid regn. Enligt en hemsida kan man räkna med att giftet bara tar kol på ca 10% av sniglarna.

Mitt nya, effektiva vapen är ett saltkar. Ficklampa och saltkar. Sniglarna dör inom någon minut om man saltar på dem. Dessvärre har vi nog lyckats ta kol på floxen också med hjälp av saltet, och penséerna ser inte ut att må så bra. Men å andra sidan var de också på god väg att bli uppätna, det hade nog räckt med en eller två nätter till innan de var helt uppätna.

Salttricket fungerar. I natt såg jag bara 5-6 sniglar på husets framsida. Men vi har å andra sidan börjat hitta sniglar på baksidan också. Tog kål på ett tjugotal där i natt.

Hoppas att de andra krypen tar lärdom - särskilt jordgubbstjuvarna. Annars ska de få smaka på annat! Salta jordgubbar, kanske?!

torsdag 22 maj 2008

Min tidning!

Satt i lugn och ro och läste nya baby-tidningen jag just fick. Gick in för att hämta en kopp kaffe. Då passade han på!

Det blev inte mycket kvar av den tidningen...

Uteliv

Det gäller att passa på när solen tittar fram mellan åskmolnen, regnskurarna och stormvindarna...



Nu ska vi se vad som behöver göras.

Sopa altanen...

Och sopa gräsmattan!

Sen tar man en paus efter allt jobb. Mamma verkar gilla sin bok, så jag tar den.
(Han tog den ur händerna på mig när jag satt och läste!)

Men mamma, den här är väl inget bra!

Ny katt

Grannkatten Tiger, förra årets favorit, har ju försvunnit. Ägarna har inte sett vare sig honom eller deras andra katt, Kit-kat, sedan i vintras. Men Jim säger att han tror att han sett Tiger vid ett annat hus något kvarter bort, så troligen har han bara hittat ett bättre hem. Han är ju en väldigt social katt, så han är säkert vandrartypen.

Nu har vi börjat få besök av en annan katt. Tror att det är en kille, men jag får inte komma så nära att jag kan titta efter. Men Daniel får minsann komma nära! Nästan alla djur gillar Daniel, och han gillar dem. Det är bara ibland han får för sig att peta dem i ögonen, lyfta dem i svansen eller ta ett rejält nypartag om skinnet på dem.





onsdag 21 maj 2008

Favoritmat

Det är inte bara kakor som slinker ner i magen på Daniel. Han gillar det mesta. Utom sallad. Vanlig grön sallad, alltså. Sådana salladsbitar förpassas snabbt ner på golvet eller delas ut till andra som sitter vid bordet. Tomatbitar, avokado, ägg och gurka försvinner snabbast in i munnen. Sockerärtor är jättegott ibland, medan de ibland tuggas och sedas spottas ut med en grimas. Helst ska grönsakerna (och bröd) doppas i salsa, guacamole, hummus eller tsatsiki.

Favoritfrukosten är våfflor med jordgubbar eller fruktmos och päronglass. Har hittar jättegoda ekologiska våfflor, med olika sädesslag och fruktbitar, linfrön och annat nyttigt. Gjorda delvis med fullkornsmjöl. Det finns flera olika sorter och smaker, förvaras i frysen och värms i brödrost. Ska köpa ett våffeljärn så småningom, men de här våfflorna är helt ok. Till skillnad från vanliga amerikanska våfflor som av smaken att dömma innehåller 97% socker. Särskilt sådana som serveras som frukost på restaurang och serveras med smör, lönnsirap och ofta någon sötsliskig fruktsås. Och så läsk till. Man kan bli sockerförgifad redan efter 3 tuggor.

En annan frukostfavorit är "oatnut"-bröd (med havre och olika nötter) med fruktpuree och philadelphiaost. Omelett är också jättegott.

Fylld pasta är gott, men bara lite. Allt med tomat i slinker snabbt ner, t.ex. tomatsås eller mat som serveras med salsa. Ris med ärtor och broccoli är en annan favorit. Det var för övrigt vad som serverades till lunch idag.


Till kvällen tänkte jag göra en potatisgryta med olika grönsaker och servera med en liten bönsallad (har blandade bönor frysta i istärningar och blandar med färsk salsa).

Daniel är helt klart den i familjen som äter nyttigast. Då kan man väl tillåta sig en och annan kaka ibland!

Nya tänder på gång igen...





eller vad tror ni?!

(Och vad gör alla skorna där ute, Daniel???)

söndag 18 maj 2008

Utomjordiskt besök

Vi har haft besök av utomjordingar! Och vi har bevis! Tekniskt sett så pågår besöket fortfarande, för de lämnade en individ kvar här. Vi tror att han möjligen är i koma, eller kanske har gått i ide, för han är stel, kall och livlös. Lite smutsig och illa tilltygad också. Ärligt talat vet vi inte hur länge han legat i leran på vår bakgård. Kanske är det flera år sedan de besökte oss. Eller i helgen.

Plötsligt stod han bara där, på den lilla trappen. Det var som om han ville bli upptäckt. Kanske behöver han hjälp, men vi vet inte riktigt hur vi ska hjälpa honom.

Naturligtvis har vi fotat, och nu funderar vi på att sälja historien till någon tidning som betalar bra. Men jag publicerar ändå fotona här, så att ni får se:



Ni kanske tycker att han ser aggressiv ut. Är vi rädda? Nej, inte alls. Vi upplever honom inte som hotfull. Dessutom är han rätt liten, jämför med Daniels stövel.




Nu väntar vi bara på att hans vänner ska komma tillbaka för att hämta honom. Undertiden får vi behandla vår jordiga utomjording med all den respekt han förtjänar.

lördag 17 maj 2008

En stor kartong

Vi trodde att Daniel skulle älska den stora möbelkartongen som verandamöblerna kom i, men den som verkligen blev barnsligt förtjust var Kelsey. Hon högg genast tag i en penna och skrev hemliga meddelanden och förklarade därefter att kartongen var ett klubbhus för hennes och Daniels hemliga klubb.


Idag har de återigen haft klubbmöte, med allsång. Daniel är självklart med på noterna, han satt i kartongen och sjöng han med!


Daniel i tvättkorgen (video)

Utsikt från min hammock

Solen skiner en stund då och då, mellan regnskurarna. Då gäller det att passa på att sitta i hammocken och njuta.


Om vädret håller sig fint knallar vi över till svärföräldrarna i eftermiddag och tittar på änderna och ser om vi kan hitta några ungar. Skulle tro att Daniel gillar det. Han gillar ju djur och alla djur verkar gilla honom.

Daniel diskar efter maten (video)

Kakmonster

Daniel har lärt sig ett nytt ord. Detta nya ord innebar ett jättesteg kommunikationsmässigt för honom, men tycks ha lett till att användningen av alla andra ord miniskat till minimal nivå.
Det hela började när han lyckades sno åt sig en av mina gudomliga chocolate chip-kakor. Sedan dess är det nya favoritordet KAKA. Utalas perfekt, ofta samtidigt som ha pekar mot kakburken i köket.

God morgon, Daniel, säger jag när vi vaknar på morgonen. Vill du ha frukost? KAKA säger Daniel. Vill du ha mat? KAKA. Ska vi gå ut? KAKA!

Ibland uttalar han ordet på skånska: Kauka. Och ibland, för att de engelskspråkiga inte ska missförstå, så blir det Cooka. Alltså en blandning av kaka och engelskans cookie.

Vid lunchen idag åt han två skedar, sedan åkte maten, fatet och skeden i golvet och Daniel begärde att få KAKA istället.

Har lärt mig läxan och numera serveras bara KAKA till mat. Makaron-kaka, salladskaka och rostad kaka med äppelmos. KAKA, säger Daniel. Javisst, säger jag, jättegod kaka! Samtidigt som jag matar honom med potatismos.

torsdag 15 maj 2008

Poliser överallt!

Doris, grannen, ringde just och frågade om jag visste vad som var på gång tvärs över gatan. Det är fullt av poliser där, sa hon. Jag, som just matat Daniel och sedan lagt honom i sängen (han somnade nästan i stolen medan han åt!), hade ingen aning alls. Hade inte märkt något förrutom att hunden var oroligt, skällde och ylade.

Detta är vad jag kan se från verandan:


Tre polisbilar parkerade vid vägkanten på andra sidan gatan. Eventuellt är två andra bilar civila polisbilar. Nu dök det upp en polishund också, som tydligen utfört sitt jobb och nu placerades i en av bilarna. Undrar vad detta handlar om? Inbrott? Droger, eftersom de använt hund? Inga läkare eller ambulanser i sikte, så det kan inte handla om något våldsbrott. Och poliserna verkar inte särskilt hotfulla och ser inte ut som om de tänker skjuta första bästa förbipasserande. Tvärs över gatan står ytterligare en polisbil med teknisk utrustning, med något konstigt på taket, se bilden nedan.


Hm... vid närmare studier verkar det inte som om poliserna är intresserade av huset de parkerat utanför. Intresset verkar fokuserat på en vit SUV som står parkerad på gatan utanför (se bild nedan). Det verkar som om de söker igenom den. Om man tittar närmare på polisbilarna så ser man att några är från Portsmouth lokala polis och andra är delstatliga Highway patrol, dvs trafikpolis. Så det verkar ju troligt att detta är en bil de stoppat och söker igenom av något skäl, och det är en ren slump att det sker just här.



Jaha, mycket mer har jag inte att rapportera från denna förmodade brottsplats. Återkommer om jag får veta mer, t.ex via media eller ryktesvägen.

onsdag 14 maj 2008

Daniel trädgårdsmästere

Trädgård

Så här fint har vi det i vår lilla trädgård nu. Hammocken fick jag i morsdags-present. Det är helt underbart att sitta där och gunga och titta på blomsterprakten. Eller i alla fall försöka föreställa sig hur det blir när det blir klart och växterna växt till sig lite. (Klicka på bilderna för att förstora dem. Tillbaka till bloggen kommer du genom att klicka på "bakåt"-pilen högst upp till vänster på skärmen)




Så här såg det ut i lördags vid lunchtid:


Och så här eländigt var det den 22 april.


Fler bilder på Daniel

Börjar ni tröttna? Trodde väl inte det. Visst står man ut med ett par bilder till på sötnosen?!

Daniel äter våffla med jordgubbs- och blåbärsgrädde. Det är gott!

Stilstudie.


Stilstudie igen.


Visst kan killar ha kjol!


Mitt i leken kan man lätt bli utmattad. Killen som aldrig har tid att sova middag har somnat mitt i leksaksröran.

söndag 11 maj 2008

Daniel kollar nya utemöblerna på verandan

Regnig mors dag

Idag är det mors dag. Jag fick ett fint kort av Daniel. Och så fick jag en hammock. Och så köpte vi nya stolar och ett litet bord till den lilla verandan på husets framsida. Det är så fint!!! Men regnet vräker ner idag, så vi kan inte njuta av de nya möblerna. Det ska regna i morgon också, men klarnar upp på tisdag eftermiddag och på onsdag. Sedan regn igen.

Det var meningen att ni skulle få se bilder på både framsidan och baksidan, men dessvärre är det någon som kladdat på kameralinsen, så bilderna är väldigt suddiga. Några bilder blev jättebra just pga denna specialeffekt, se mina blomsterarrangemang nedan. Men de flesta är så suddiga att det bara är irriterande.



Sjusovarväder alltså. Jim och Daniel ligger/sitter i soffan och tittar på Mary Poppins. Ska nog göra dem sällskap där. Funderar på att plocka fram picknick-filten och ordna en liten innomhuspicknick senare. Och så ska vi nog gå ut och äta med Jims föräldrar framåt kvällen.