Vi är här nu!

Hemma i Sverige igen. Jetlaggen har hållit sig i skick, tills idag. Eller så är det bara trötthet. Blev helt enkelt inte trött igår kväll, däremot hungrig. Och när jag väl började bli trött efter 2 i natt så började Daniel vakna och omväxlande gråta efter pappa, be om välling och sedan för att han hade ont i magen. Vid 07.15 bestämde han sig för att det var morgon och dags att gå upp och äta frukost och börja leka. Han packade en väska full av leksaker som han ville ha med till dagis.

Det har gått jättebra med dagis, jag behövde bara vara med några timmar i början på måndagen, då satt han av och till i mitt knä och bara tittade på all aktivitet runt honom. Men efter en stund började han leka, och vid lunch var det bara att säga "hej då, ses snart igen". Sover på nätterna gör han också, utom i natt. Och äter rätt hyfsat.

Flygresan hem gick bra. Daniel var mycket exalterad över alla flygplanen på flygplatsen, men jag är inte hundra på att han faktiskt förstår att vi sitter i ett flygplan när vi flyger. Man ser ju liksom inte att man går in i ett plan när man går genom en tunnel. Den stora fördelen med att flyga "bakom skynket" istället för i business är att det är många fler som vill busa med ett litet barn. En schysst medpassagerare var Gustav, 6 år, som kom och satte sig bredvid oss flera gånger och lät Daniel leka med hans coola leksaker. Jim uppskattade att höra att Daniel plockade upp en Stålmannen-docka och höll upp högt och deklarerade "titta pappa" för alla som ville höra på. Dockans ansikte och hår påminde faktiskt lite om Jim.

Torsdagen börjar närma sig sitt slut

I morgon åker vi hem till Sverige. Det mesta är packat. Vi hittade till och med Daniels fina gummistövlar, som vi fått gömma för att han inte skulle gå omkring med dem inomhus. Vi gömde dem så bra att vi inte hittade dem själva förrän Jim i ett ögonblick av klarsynthet kom på att det stod ovanpå kylen i köket. Inte så tokigt som det kan låta, för det är precis vid dörren ut till bakgården.

Vi fick en fin sista dag, regn på morgonen, men sedan klarnade det upp och vi fick sol och lite värme. Och nu är våren här på allvar - efter morgonens regn slog träden ut i blom. De skimrar nu i rosa, vitt och gult, och överallt ser man ljusgröna babyblad. Lite tråkigt att åka ifrån precis just nu! Särskilt som det börjar komma upp ett och annat i rabatten som jag inte riktigt vet vad det är. Får väl se när vi kommer tillbaka, runt 20 maj.

Resfeber och andra sjukdomar

Resfebern börjar ge sig till känna. På fredag är det dags att lasta bagaget och dra iväg hem till Sverige igen. Nej, jag har inte börjat packa ännu. Det gör jag i morgon kväll, när Jim kommer hem från jobbet. Han får hålla Daniel ur vägen när packning pågår.

Hoppas bara att Jim är frisk i morgon. Det är lite si och så med den saken just nu. Och han är inte ensam. Hörde att några bekanta skulle äta lunch på en restaurang som visade sig vara stängd pga sjukdom, och sjukhusens akutmottagningar är visst fulla av influensadrabbade. Svägerskan var till akuten i måndags pga sjukdom, och kom hem med antibiotika, hostmedicin mm och lyckades pallra sig till jobbet idag.

Daniel är det däremot full fart på igen, trots lite hosta. Och själv har jag ont i halsen, ont i huvudet och... Nej, det är nog bara inbillning, inbillar jag mig. Eller allergi. Allergisäsongen har startat här, och i morse tog jag faktiskt en allergitablett och mådde bättre efter någon timma.

När vi ändå är inne på sjukdom och akutmottagningar. Ni minns Daniels 6 besök på akuten i oktober och november? Vi har ju fått div betalningspåminnelser för dem, trots att försäkringsbolaget sagt att de ska betala. Efter lite påstötningar ringde en kvinna från försäkringsbolaget häromdagen och bad oss faxa över alla påminnelser, så skulle hon kolla hur det gått. Hon berättade vad hon trodde att problemet var: Läkarkostnader är tydligen förhandlingsbara i USA. I alla fall enligt försäkringsbolagen. Så deras amerikanska agent betalar inte räkningarna rakt av, utan kontaktar sjukhusen för att förhandla om priset. Det brukar leda till att sjukhusen skickar påminnelser direkt till patienten och påminner patienten om att han/hon minsann är betalningsansvarig. Detta i förhoppning om att patienten betalar och sedan begär ersättning från försäkringsbolaget i efterhand. På så sätt får sjukhusen fullt betalt och behöver inte förhandla med försäkringsagenten. Kan ju vara bra att veta...

Vi ringde sjukhuset för säkerhets skull och kollade idag. Alla räkningar är betalda. Puh!

Nu återstår bara min egen räkning på 1 500 dollar för lunginflammationen. Vi tänkte försöka ett annat angreppssätt denna gång. Återkommer med rapport om hur det går.

Lite sjuk

Daniel är hängig. Lite feber, hostar och rosslar lite på nätterna och är allmänt trött och gnällig. Inte så farligt och han brukar ju bli frisk snabbt. Det tråkiga är att vi skulle har åkt till Cincinnati i går, till ett ställe där de har TÅG. Stället kallas "EnterTRAINment", och har dels utställningar, dels kul grejer för barn i alla åldrar som gillar tåg. Bl.a. finns en avdelning där Thomas (Daniels favorit) tuffar runt. Har inte riktigt förstått vilken storlek Thomas och hans vänner har, och om barnen kan åka med på en rundtur eller bara titta på. Men Daniel hade nog gillat det.


Men vi konstaterade att Daniel var lite för hängig för att klara en tvåtimmars bilresa till Cincinnati, EnterTRAINment, besök på IKEA och två timmar i bilen hem igen. Det får bli en annan gång.

Istället tänkte vi åka till favoritbutiken, trädgårdscentret med en helt underbar bakgård full med växter. Det går att planera penséer redan nu, så jag tänkte köpa ett par och plantera för att få njuta av lite blomsterprakt i värmen innan jag åker. Men se, den planen gick också åt skogen, för butiken hade stängt. Får se om vi kommer dit i kväll, fast Jim slutar 5 och butiken stänger 6...

Väderprognosen har ändrats igen. Idag har vi regn, men det påstås att vi får 21-22 grader och sol i morgon och på onsdag! Då tänkte jag sitta ute och läsa forskningsansökningar.

Hoppsan, för stor

Daniel behöver en liten väska för att själv kunna bära med sig sina favoritprylar. Inte minst när vi reser.

Jim och jag letade väskor på nätet och hittade en supersöt väska för barn. Grön med massor av insekter på. Men vi glömde visst att kolla storleken. Kanske lite väl stor för Daniel, insåg vi när den levererats.


Ny testmetod: Om barnet får plats att sitta i väskan så är den för stor för barnet att bära. Och visst fick han plats, utan problem. Hm, den får nog läggas på hyllan ett tag.

Nya badbyxor springer förbi

Daniels nya badblöjor kom med posten. Daniel öppnade paketet och tycks ha fattat tycke för badbyxan, för den skulle på omedelbart! Ovanpå vanliga byxorna. Och sedan skulle det springas och springas, det fanns inte tid att stanna för att mamma skulle hinna ta kort.

Har man spring i benen så har man!

På Daniels begäran

har jag fotograferat och bloggar nu detta. Daniel har kommit på att loket Toby kan bo i Daniels sko.

Toby

Parkera Toby i skon

Klart!

Kriget har börjat!

Bäst och snabbast växer som vanligt ogräset. Men i år ska jag vinna kampen mot denna fiende! Eller... i alla fall är målet att max en tredjedel av gräsmattan ska bestå av ogräs i år. Fast det kanske är ett orealistiskt mål.

Slut på shortssäsongen

..för den här gången. Vad himla skönt det är att kunna gå i bara T-shirt och shorts och aldrig behöva ta med någon jacka eller annat värmande "för säkerhets skull". Vi fick drygt fem dagars underbar värme runt 20 grader eller mer. Men nu är vi nere på under 10 grader, och med luftfuktigheten här är det ordentligt råkallt.

Det utlovade regnet har dock i det närmaste uteblivit, fast det skulle behövas. I trädgården växer det så det knakar, men det börjar bli lite torrt.

Va, till mig?

Det knackade på dörren för några timmar sedan. Utanför stod en söt kille i 16-17-årsåldern eller däromkring. Med en kartong rosor i handen. Vem kunde de vara till? "I don't know" sa killen, lämnade över rosorna och försvann ned för trappen. Hm, konstigt tänkte jag, eftersom min första tanke var att det måste vara en beundrare till någon av tjejerna. Modigt att komma med rosor såhär, men varför vid en tidpunkt då tjejerna garanterat är i skolan? Och borde han inte veta vem de är till?

Men så såg jag en liten etikett på kartongen. De var till mig. Från min man, som påstår att han inte är romantisk av sig.

12 väldigt vackra rosor var det i alla fall.

Idag förbjuder EU försäljning av djurtestad kosmetika

Men som vanligt en seger med undantag (några djurtester tillåts i 4 år till, bl.a. allergitester, vilket är en besvikelse). Dock väl värt att fira denna enorma seger som jag själv varit med och jobbat för i lite drygt 20 år.
Det värsta med sådana här goda nyheter är allt jobb det innebär. Det ska skrivas pressmeddelanden, E-nyhetsbrev och hemsidor ska uppdateras på sådär 10-15 ställen. Det blev nattjobb till kl halv 4 i morse för att allt skulle vara färdigt när pressmeddelandet gick iväg...

Nyklippt

Som ni sett av bilder här på bloggen börjar Daniel bli lite väl långhårig. Dags för klippning, särskilt som vi ska ta familjefoto på torsdag.

Klippningsidén mottogs inte med glada miner av den unge mannen. Det gällde att prioritetera, för han är rätt bra på att parera med händerna för att mota bort saxen. Men åtminstone blev luggen LITE kortare.

Värmebölja och sjöjungfru

Det blev inget regn, men över 20 grader i förmiddagssolen. På eftermiddagen molnade det på och började blåsa kalla vindar, så det var tur att vi passade på att vara ute några timmar på förmiddagen.

Nya torktumlaren kom också, och det tyckte Daniel var mycket spännande. Ibland är det bra att han använder svenska ord, för jag är inte säker på att killarna som levererade den skulle ha uppskattat att höra att deras lastbil var en "sopbil". Det är ju inte lätt att veta att det är det högsta betyg ett fordon kan få.

Först gick tvättmaskinen, och nu, några veckor senare så var det alltså torktumlarens tur. Det roliga är att i det här landet klarar man sig inte utan torktumlare, utan får åka till släkt eller vänner och torka tvätten. I vårt hus finns ingen plats att hänga tvätt på tork, det skulle aldrig fungera som permanent lösning. Men i väntan på en ny tänkte vi investera i en torkställning. Tanken var att kunna använda den i sommar för att torka tvätt utomhus. Varför slösa energi på en torktumlare när det är över 30 grader ute? (fast igen, ingen permanent lösning eftersom luftfuktigheten är så hög att vissa dagar skulle det helt enkelt inte torka).

Vår plan gick i stöpet. Det går inte att köpa torkställningar här. Vi hittade en utfällbar pryl som var så racklig att den nog skulle gå sönder om man hängde en normaltung tröja. Eller så skulle den tappa balansen. Och den var så smal att man skulle få plats att hänga ungefär en tredjedels maskin med tvätt.

Nåväl, efter torkarleveransen gick vi in och åt en sen lunch och sedan tittade vi på lilla sjöjungfrun.

Det var visst lite läskigt ibland.

24 grader varmt

Det lär det ska bli på lördag. Låter bra!
Redan i morgon blir det 19 grader, dock regn på morgonen. Hoppas att det klarnar upp på eftermiddagen. Idag hade vi runt 15 grader, och det blev ännu varmare i solen. Vinterkläderna åkte in i garderoben igen, får se om vi behöver plocka fram dem mer...

I trädgården har irisarna börjat sticka upp små spetsar. Två tulpaner har också skjuta upp ur marken och ett helt gäng påskliljor är på väg att blomma inom några dagar. Jordbubbsplantorna har klarat vintern bra. Silvernattljusväxterna sprider sig som ogräs. Det gör inget alls, deras stora, rosa blommor är så fina. Sex av våra åtta clematisar visar livstecken. Däremot är det bara en av sju geranium som verkar vara vid liv, och bara en av fjärilsblommorna. Ska bli spännande att se hur trädgården ser ut om några månader, när vi vet vad som överlevt och ser vilka växter som sprider sig.

Vad kostar en lunginflammation?

Hm, måste nog ringa försäkringsbolaget och göra upp något om mitt lilla besök på akuten. Hittills har det kommit fakturor på ca 800 dollar för akutavdelningens kostnader. Har hittills inte fått räkningen från läkaren, röntgen eller för läkemedlen. En gissning är att det slutar på mellan 1 000 och 1 500 dollar, dvs 8 000- 12 000 kr.

Vad kan man få för 100 dollar?

Sjukvård är dyrt, men att shoppa i butik är desto billigare.
Igår var vi på akut shoppingtripp till närmsta mall (shoppingcenter) en timme bort. Akut eftersom Kelseys enda par skolbyxor (de har skoluniform) sprack när hon kom hem från skolan.

Enligt div hemsidor skulle de ha rea på byxor i några av Kelseys favoritbutiker, men naturligtvis hittade vi inget i rätt färger, modell och storlek, så det blev ett par för 40 dollar.

Vi hade mer tur med kläder åt Daniel. Han har växt ur sina byxor och var också i akut behov av nya. Tyvärr är nästa storlek lite väl stora, men med upprullade ben och maximalt minskat midjemått så funkar det.

För 105 dollar (840 kr) fick vi: 4 par jeans, två par andra byxor, ett par solskydds-badshorts och två par skor.

Storstädning

I måndags eftermiddag storstädade Alison och Kelsey sina rum. Det blev 3 stora säckar sopor, två säckar kläder och ett gäng stora kartonger med prylar som ska doneras till Goodwill, som driver en begagnatshop och använder vinsten till välgörenhet.

En hel del återvanns redan här hemma. Daniel fick massor av gamla böcker och leksaker. En vacker dag ska jag försöka räkna alla gose-hundar han har i olika storlekar.

Men bäst var att Daniel fick en alldeles egen bebis!
Han tar väl hand om sin bebis, lägger henne ofta för att sova, har satt på henne en blöja och matar henne. Nu har de gått och lagt sig för natten, Daniel och hans bebis. Och det är INTE Daniels fel att hon saknar ett finger och ett ben. Eller att hon har en, um, intressant frisyr. Det får vi nog hålla Kelsey ansvarig för.

Daniel och hans bebis tittar på Thomas på TV.

Födelsedagsfirande

I Jims familj har folk en ful ovana att fylla år i februari, nästan allihopa. Först ut är Jims bror John som fyller 14/2, sedan föräldrarna som båda fyller den 17/2, Jims syster Sharon den 20/2 och så Kelsey den 23/2. Liksom förra året gick vi ut och åt för att fira alls födelsedagar, det skedde i fredags och det var ett evigt öppnande av kort och paket. Även Daniel fick ett par paket eftersom hans 2-årsdag firades hemma i Sverige.

John är ju i Irak (armen) så han var inte med. Men vi andra träffades i Chillicothe, som ligger halvvägs till Columbus, där Sharon bor.

Maten var god och vi hade jättetrevligt. Mest spännande var att titta på Dons hand. Don är Jims syster Karens man, och han roade sig med att skjuta sig genom fingret (vänster pekfinger) med spikpistol härom dagen. De fick åka till akuten med spiken kvar i fingret. Karen har foton på sin mobiltelefon, men har ingen kabel för att föra över dem till datorn. Bilder kommer!

Hela gänget.

Gissa vem?

Så här glad blev Daniel när han fick en rosa

drake som kan sjunga och vifta på änglavingarna.

Karen i bakgrunden.

I väntan på bord (varför kommer bilderna i fel ordning?)

Daniel med Sharon och farmor.