Hjärnskakning

Det är jättetråkigt att ha hjärnskakning. Det vet jag nu, efter att ha prövat på hela veckan. I måndags skulle jag lyfta upp Daniel. Han sprattlade till, jag tappade balansen och slog huvudet i en dörrkarm. Det svartnade. Haha, nu får jag väl hjärnskakning, sa jag lite skämtsam till Jim som var hemma på lunch. Några sekunder senare började jag må illa. Några minuter senare kom fler symptom: trötthet, suddig syn mm. Prickade in vartenda symptom på lätt hjärnskakning.

Ta det lugnt och vila i minst 2-4 dagar, är rådet man får. Annars håller symptomen i sig längre. Ta det lugnt? Hur gör man det med en 15-månaders vilde i huset som man måste passa? Och när det snurrar som mest och jag mår mest illa när jag ligger ner?

Det var bara att ta det så lugnt det går och sitta och vila istället för att ligga. Det är väligt tråkigt att bara sitta, när man inte ska/kan titta på TV, läsa eller leka med datorn. Alla sådana aktiviteter leder till trötthet och illamående efter 5-10 minuter. Allt tar tid, särskilt att tänka. Av och till har jag haft svårt att hitta rätt ord när jag pratar.

Men som tur är har vädret varit perfekt, så jag har kunnat göra lite lättare trädgårdsarbete. Det har funkat bra, om jag bara tar det lugnt och vilar ofta.

Nu är det helt klart på bättringsvägen, men det gäller fortfarande att inte överanstränga sig, dvs sitta vid datorn eller läsa mer än några minuter i taget. Och TV är fortfarande lite jobbigt, liksom alla höga ljud (som när Mickey skäller åt brevbäraren och andra hundar, eller när Daniel blir förbannad).