Ha, nu satte du kaffet i vrångstgrupen va?
Nej, jag är inte gravid, jag lovar! Tänkte bara skriva lite om hur det är att vara gravid och föda barn här, som en del i min "livet i USA"-serie. Jag har bara upplevt att vara gravid och föda barn i Sverige, så informationen är hämtad ur konversationer med föräldrar här, gravid/bebistidningar och internet.
Gravid, men det var bara jag själv som tyckte att magen var stor i fjärde månaden...
Gravid blir man på samma sätt som hemma, så det tänkte jag inte skriva närmare om. Någon motsvarighet till mödravården hemma finns inte här, utan man går till sin vanliga läkare eller en specialist under graviditeten. I det här landet är folk oerhört läkarfixerade, så bara ett graviditetstest duger inte för att bekräfta graviditet - nej, det ska till ett läkarutlåtande.
Tidiga vaginala ultraljud är vanliga för att bekräfta graviditet. En av ultraljuds-barnmorskorna hemma berättade att det beror på att det finns så många överviktiga gravida i USA. Det är helt enkelt svårt att se bebisen genom magfettet vid ett vanligt ultraljud! Och de vaginala ultraljuden kan göras tidigt, från ca 5,5 veckor. Sedan görs ett nytt ultraljud vid 10-12 veckor. Intressant är att många får reda på att de är gravida med tvillingar vid första ultraljudet, men det finns bara ett kvar vid andra...
I början av 7de månaden. Han trivdes till vänster i magen...
Sjukvård kostar som bekant pengar här. Man måste ha en bra sjukvårdsförsäkring, annars blir det dyrt att vänta och föda barn. Mycket dyrt... 8 800 dollar i genomsnitt för en "vanlig", okomplicerad förlossning, 11 000 för ett kejsarsnitt (ca 30% av förlossningarna här är snitt). Självrisken varierar, men genomsnittet som föräldrarna betalar själva är knappt 500 dollar för en vanlig förlossning.
Nyförlovade. 18 november. Och magen bara växter!
Försäkringen tecknas oftast genom arbetsgivaren, som betalar en del av eller hela premien. Vissa företag har som regel att de inte tecknar sjukförsäkring för nyanställda förrän efter 6 eller 12 månader. Småföretag och de som bara betalar minimilön kanske inte ens erbjuder en försäkring. På Jims jobb får de anställda betala drygt 150 dollar själva per månad för sin sjukvårdsförsäkring. Å andra sidan täcker försäkringen även tandvård, nya glasögon och linser, mediciner mm. Om Jim vill inkludera mig och Daniel i sin sjukvårdsförsäkring skulle det kosta minst det dubbla.
Nygift! Och gravid i 9:de månaden.
Men åter till graviditeten, som nu framskridit så långt att det är dags att föda. Här är det läkare som förlöser barn, inte en barnmorska som hemma. När kvinnan kommer till förlossningskliniken så informeras hennes läkare. Läkaren dyker sedan upp (för det mesta) när förlossningskliniken ringt om meddelat läkaren att utdrivningsskedet har påbörjats.
I amerikanska filmer följer hela familjen och släkt och vänner med till sjukhuset när det är dags. Det händer i verkligheten också. Det förekommer att den födande kvinnan har både sin mamma, sin svärmor och eventuella systrar med sig i rummet. (Det varierar från sjukhus till sjukhus vilka begränsningar de har.) Pappans roll är mer begränsad än hemma, även om de flesta pappor gått förlossningskurser och är med på sjukhuset.
Så har då barnet fötts. Det tas omedelbart omhand av en sköterska som tvättar av och klär på bebisen innan den återlämnas till mamman för att se ska få lära känna varandra. Mamman har inte barnet hos sig på sjukhuset, utan de tas om hand av sköterskor som kommer med barnet till mamman när det är matdags. Det anses viktigt att mamman får återhämta sig något/några dygn innan hon har barnet hos sig. Igen så varierar det från sjukhus till sjukhus, och beroende på egna önskemål.
En helt nyfödd liten Daniel
Hur är det då med föräldraledighet? Kort sammanfattning: uselt! En nationell lagstiftning ger kvinnor rätt till 90 dagars obetalt ledighet efter förlossning och samma eller motsvarande jobb när de kommer tillbaka - om företaget har fler än 50 anställda och hon varit anställda minst 12 månader. En del företag (t.ex. Jims arbetsgivare) ger även papporna möjlighet till tre månaders obetald ledighet vid ett barns födelse.
Endast 2-5 delstater (har hört olika) har lagstiftning som ger föräldralediga ekonomisk kompensation eller tvingar företagen att betala lön under en del av föräldraledigheten.
De flesta kvinnor måste alltså börja jobba igen när deras bebisar är 3 månader. Vissa har inte råd att vara hemma så länge, utan börjar jobba efter några dagar - fast det rekommenderas att man är hemma 3 veckor för att bli "fullt återställd". Andra väljer att bli SAHM (Stay-at-home-mom) om de har råd. I många fall är barnomsorgen så dyr att det inte lönar sig att jobba, om inte någon släkting kan ta hand om barnet.
De flesta kvinnor verkar vilja amma, och pumpar mjölk för att skicka med barnet till dagis eller släktingen som tar hand om barnen. Men väldigt många barn föds upp på ersättning. Det blir enklast så. Ni anar inte hur många kvinnor som tvingas pumpa mjölk på toaletten eller i en garderob på jobbet. Hur länge står man ut?
Det finns starka grupper som lobbar för att införa en föräldraförsäkring som ger ekonomisk kompensation till föräldrar som är hemma med barn. Inte minst eftersom barnafödandet är en fattigdomsfälla som är svår att ta sig ur, särskilt för unga, ensamstående kvinnor som inte har en hyfsat rik familj som kan hjälpa dem. Man får hoppas på bättre lagstiftning i framtiden, både för mammornas skull och barnens!