måndag 2 juli 2007

Inte kul att vara hund just nu

Mickey the dog mår inte bra. Han har betett sig lite konstigt i några dagar. Vill ut hela tiden, vilket ju inte är något ovanligt beteende, men han vill in på en gång. Och så verkar han rastlös, kliar sig mycket och verkar helt enkelt inte glad. Trodde först att det hade med vädret att göra, han är åskrädd och det har ju åskat av och till i sådär en vecka.

Jim har tyckt att det luktar hundkiss inne och till slut hittat källan. Eller källorna, kanske man ska säga. Hunden tycks ha skvätt inomhus lite av och till. Urinvägsinfektion, kanske? En mild sådan i så fall, för han verkar inte ha ont eller svårt att kissa. Vi funderade på att pröva med tranbärstabletter för att se om det blir bättre, men det är ändå dags för hans vaccinationer, så vi får boka ett veterinärbesök för honom.


En frisk och glad Mickey

Mindre glad Mickey

Jag har aldrig varit hos en veterinär här, så det ska bli intressant. Frågan är bara vilken veterinär vi ska gå till? Problemet när det är flera som har delad vårdnad är att ta reda på när han egentligen vaccinerades sist, och vart vaccinationskortet är? Om vi går till samma veterinär så har de antagligen kvar en journal, så då slipper vi leta efter kortet...


Tiny Cat, Jims mammas katt.
´

Jag har förstått att en del hemma i Sverige tror att USA är ett bra land för djur. Det baseras delvis på TV-progrogrammen om "djurpoliserna" här i USA. Det verkar som om man åker dit ordentligt om man inte sköter sina djur.

Vad de flesta inte vet är att de inte är några riktiga poliser, utan anställda av djurskyddsorganisationer som fått vissa befogenheter på samma vis som privatanställda väktare kan få hemma i Sverige. Även om organisationerna får visst bidrag från delstaten eller städerna, så står och faller verksamheten med gåvor från allmänheten till organisationerna. Och det är väldigt få städer som har sådana "djurpoliser". I de flesta delstater finns de inte. Deras arbete baseras också på att det finns lagstiftning som förbjuder vanvård och grym behandling av djur, och den varierar från stat till stat. Även i de bästa stater är lagstiftningen otroligt mycket sämre än den svenska djurskyddslagen.


Jag har under årens lopp träffat många amerikanska "djurpoliser" från olika delstater, och när jag berättar för dem om hur djur har det i Sverige, så blir de djupt avundsjuka. De larmrapporter om vanvård vi ser i massmedia hemma i Sverige någon gång om året, är vardagsmat för dem, och de är sällan de kan agera pga bristande lagstiftning.


Visste ni förresten att det är standard här att operera bort framklorna på katter så att de inte kan riva i möblerna? Jag vet kattägare som lämnat sina katter på veterinärkliniken för kastrering och särskilt sagt till att de ABSOLUT INTE får amputera klorna, och så får de i alla fall tillbaka katten utan klor. En katt utan klor har svårt att försvara sig när den blir angripen, den kan inte fly upp i träd och de blir ibland deprimerade och biter sönder tassarna. Förrutom att det är ett onödigt operativt ingrepp med allt det innebär av smärta och infektionsrisk.


Lucky Boy för två år sedan med sin mamma Grace

Lucky på bilden ovan är idag en jättestor och vacker hund. Han kom för drygt två år sedan till Grace, min amerikanska mamma, som liten valp. Hennes grannar hade hittat honom i ett dike på landet. De letade efter mamman och/eller eventuella andra valpar, men hittade inga. De drog slutsatsen att någon måste ha kastat ut honom genom bilfönstret för att bli av med honom. Det låter som en skröna, men så gör folk här. De kastar ut både hundar och katter genom bilfönster. Ibland på motorvägar för att de ska bli påkörda - det ligger påkörda hundvalpar och katter längs vägarna överallt! En gång räknade jag till 6 hundar och ett tiotal katter på vägen till Columbus, ca 2 timmar med bil. Eller så kastar de ut dem i bebodda områden och hoppas att någon tar hand om dem. Lucky var 5-6 veckor gamal och det var närmare 40 grader varmt ute, så den som slängde ut honom hade knappast några tankar på att han skulle överleva.

Graces dotter har en ny kattunge, ca 8-9 veckor gammal. Hennes son var hos någon kompis och lekte, när en bil körde förbi och kattungen kom flygande ut genom en nervevad bilruta. Killarna plockade upp kattungen och tog hand om henne. En del djur har tur...

Inga kommentarer: