Obama

Daniel sa Obama häromdagen. Så när Kelsey fick en Obama-tröja per post från sin faster Sharon bestämde vi att vi skulle försöka få ihop en videosnutt att skicka henne. Kelsey skulle ha på sig tröjan och Daniel skulle peka och säga "Obama".

Men se den killen låter sig inte styras hur som helst. Han blånekar numera att säga Obama. "Säg Obama", lockar och pockar jag. "Näe", säger Daniel och skakar på huvudet. "Jo, men säg Obama", tjatar jag. "NEJ!", säger Daniel och spänner ögonen i mig.

Kelsey försökte med mutor: "Säg Obama så får du den här chokladbiten". Men Daniel det gick inte heller. "Näe", sa han bara, medan han långsamt skakade på huvudet med en sorgsen blick mot chokladbiten. Han tänkte inte låta sig mutas, även om det var uppenbart att han väldigt gärna vill ha chokladbiten.

Vi gav upp.

Lite senare, vid matbordet, kommer det plötsligt: Obama! Med ett stort leende i Daniels ansikte. En engångsförteelse, förstod vi snart, för det upprepades inte. Han bara skrattade åt oss.

Killen har humor. Eller så är han bara elak.