onsdag 5 november 2008

McCain, en fantastisk förlorare

Nu är valet officiellt över. McCain håller just sitt tal för att erkänna sig besegrad och gratulerar Obama till segern. Ett lysande tal. Tyvärr blir han av och till utbuad av sina anhängare, när han säger just att han förlorat valet och när han uppmanar alla att stödja Obama i hans roll som ny ledare för landet. Han uppmanar också till samarbete för att leda landet ut ur den stora krisen. Sarah Palin syns också i bild, men en tår rinnande utför kinden.

Utanför Vita Huset, som numera innebos av en halt anka ("lame duck", en bortvald president under perioden efter valet, tills nya presidenten tar över i januari*), har en stor folksamling samlats. Gissningarna här i huset är att en viss herr Bush gömmer sig under täcket och försöker att inte höra oväsendet utifrån.

I Chicago har en ännu större folksamling samlats i en park för att fira sin nya president. Han har dock ännu inte dykt upp. Vi tror att han har stannat på vägen för att äta PAJ (se tidigare bloggposter)...

*Fast nu säger Jim att presidenten blir en halt anka redan när han inte längre kan återväljas till president, dvs när hans andra mandatperiod påbörjas, eftersom en president bara kan väljas för maximalt två mandatperioder.
"Lame Duck"-begreppet är en av de få saker jag minns från de hemska "Government"-lektionerna jag hade i High School när jag var här som utbytesstudent 84/85 och vår lärare, Mrs McPain, hade en ful ovana att tala så otydligt att det inte gick att begripa ett ord av vad hon sa. Men Lame Duck minns jag! Då måste jag ha lärt mig förstå vad hon sa. Eller läst på i boken eller så. Om jag orkade skulle jag slå upp och kolla om jag minns rätt eller om Jim har rätt (och trots vad jag skrivit tidigare så är det oftast han som har rätt när det gäller sådan här saker).
Märks det att jag börjar bli trött nu???

Inga kommentarer: