Mer död och elände

Det blev inget jobb gjort igår för mig pga all uppståndelse. Men vid 10 på kvällen kom jag på att jag ju hade en telefonkonferens inbokad kl 8 idag på morgonen. Kl 14.00 för de andra som deltog från Europa. Det var ett möte med "Supervising board" för ett EU-finansierat projekt, ReProTect, som har som mål att utveckla cellbaserade metoder för att testa om kemikalier, läkemedel mm ger reproduktionsskador (påverkar fertilitet, graviditet eller ger fosterskador) och som ska ersätta de ganska dåliga djurtester som görs idag. Med rapporter från 29 deltagande laboratorier, ansökningar om mer pengar och annat underlag var det ett par hundra sidor papper att läsa inför mötet. Och jag hade bara läst ca hälften, hade tänkt ägna gårdagen åt att läsa resten, men glömt. Det var bara att sätta igång vid 10-tiden på kvällen. Strax före 1 var jag klar. Och som tur var sov Daniel hela natten sedan.
Mötet gick bra, fast Daniel vaknade efter en stund och var lite högljudd. Tur att det finns nappflaskor och välling! Det fick tyst på honom.

När mötet var över fick jag e-post från Jim, som kommit ihåg att kolla dödsannonserna. Grannfrun ringde i början av veckan och berättade att hennes man nu låg för döden. Han dog tydligen i tisdags. Han blev 91 år gammal och har varit väldigt sjuk sedan i somras. Där rök den lugna hemmakvällen jag planerat. Här begravs människor nämligen inom några dagar. Grannens begravning blir i morgon, och den ska vi nog inte gå på. Men däremot bör vi gå på hans "visitation" på begravningsbyrån ikväll. Vid en visitation får man se den döde och framför sina kondoleanser till familjen. Påminner lite om begravningskaffet hemma i Sverige, med det sker alltså före begravningen och med den döde närvarande, så att säga. Jag har aldrig varit på en visitation tidigare, så jag vet inte riktigt hur man beter sig. Får väl härma de andra.
Frågan är om man kan ta med sig en ettåring? Vi ska försöka få hit farmor att sitta barnvakt en stund, så behöver vi inte bekymra oss om det.