Igår gav vi oss av hemifrån vid nio, Daniel och jag, för att vi skulle åka och hämta Jempe på hästsjukhuset. Klockan 13.00 skulle vi vara där och träffa veterinären. Först måste vi åka till Karin och byta bil. Sedan till stallet för att plocka med oss täcke, transportskydd och lite annat. Och hästsläpet.
Det började inte så bra. Det gick inte att låsa dörren, och nyckeln fastnade i låset. Tur att det går att sätta ner Daniel på golvet utan att han omedelbart försätter sig i fara. Han kryper fortfarande för långsamt. Efter lite micklande lyckades jag både låsa och få ut nyckeln.
Nästa problem. Det stod en ambulanshelikopter mitt i rondellen i Rågsved, och en polis som dirigerade om trafiken. En brandbil stod vid tunnelbanestationen några hundra meter längre fram, och två män stod och filmade. Först undrade jag om det var en filminspelning på gång, men sedan kom 2-3 polisbilar i full fart, med sirener på och blinkande ljus bakom mig. Undrar vad som hänt? Vi blev omdirigerade och jag lyckades irra bort mig när jag inte fick svänga av där jag ville pga poliserna.
Hos Karin lastade vi in oss i bilen utan någon större brådska. De hade lovat att ringa senast kl 9.30 från Strömsholm om det var något nytt fel på Jempe som gjorde att han inte skulle få komma hem. Så strax efter halv tio satte vi oss i bilen och rullade iväg. Vi kom ett par hundra meter, sedan ringde telefonen. Jempe var halt. Det har han inte varit tidigare. Så nu ville de kolla operationssåret och bandaget och allt för att se vad de kunde bero på, innan de bestämde om han skulle få åka hem. De skulle ringa.
Vi åkte till stallet för att vänta där, med alla prylar i bilen och släpet nära. När vi inte hört något vid 11 så ringde vi. De visste fortfarande inte vad det var för fel och ville att hovslagaren skulle kolla honom också, innan de kunde avgöra om han kunde åka. Tiden gick. Vi åkte till ett fik i närheten och satt där i några timmar. Det var hyfsat varmt och skönt i solen på deras uteservering... Daniel kröp runt och gjorde slut på energin, och sedan sov han i min famn.
Strax före två ringde vi igen. Hovslagaren hade fortfarande inte tittat på honom... Vid två ringde de och sa åt oss att komma och hämta hästen! Det var bara att snabbt slänga på släpet och åka. Vi var där lite efter 16. Hon var efter 17 när vi kom iväg igen från Strömsholm, efter att ha fått instruktioner från en veterinär som inte sett hoven utan bandage och som inte sa samma sak som veterinären som opererat. Måste ringa på måndag och höra om vi ska byta bandaget varje dag eller var femte dag - det är de olika buden vi fått.
Vid 19.30 var vi hemma i stallet. Stackars hästen var hungrig. Efter koliken måste man höja matgivorna långsamt igen. Han som är van att få 14 kilo hösilage om dagen hade fått 1,5 kg igår och fick 2,5 kg idag. Vi får höja ett kilo om dagen.
Daniel var jätteduktig hela dagen, som vanligt. Han sov nästan hela vägen tillbaka från Strömsholm, så det tog 1,5 timme att få honom att somna om när vi kom hem igen efter 11 på kvällen. Idag har vi varit jättetrötta båda Daniel och jag. Vi lyckades faktiskt sova middag i 5 timmar båda två på eftermiddagen!
Vi finally got Jempe home yesterday, but it was a long, long day. Just as we were leaving at 9.30 in the morning, they called from the horse hospital to tell us that Jempe was lame and they needed to check him up again before they decided if he would be released or not. We went to the stable to wait there, to get all his stuff ready and be close to the horse trailer so that we could get going as soon as they called.
And then we waited, and waited. At 11.30 we went to a local café and sat there to wait. Daniel worked on his crawling until he got tired and fell asleep on my lap.
We called a couple of times, only to be told that they would let us know as soon as everybody had looked at Jempe. It took until 2 pm before they called us to tell us to come and pick up our horse. A two hour drive each way, talking to the vet's, getting supplies etc. We were back at the stable at 8.30.
We have a very hungry horse who's mad for not getting enough to eat. He's hay ration was cut down from 14 to 1,5 kilo per day when he had colic the other day, and we are only allowed to increase it with 1 kilo per day.
Daniel behaved so good all day, as always. No problem at all having to bring him, fortunately. He slept in the car most of the way back from the horse hospital. We were home at 11.30, and then it took another 1,5 hour to get him to sleep again. We've both been very tired today. We even took a 5 hour nap, both of us, this afternoon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar