Julen firades traditionsenligt i Knivsta. Snömängden kan man inte klaga på, inget tvivel om att det skulle bli en vit jul, inte. Mängden julklappar kan man inte heller klaga på. Det var fullt under granen.
Massor av god mat blev det också, som vanligt. Och det var inte bara vi som åt och drack gott. En bit uppåt skogen, väl synligt från köksdörren, har rådjuren sitt matställe. Eftersom det varit så kallt så länge så fick de även en hink varmt vatten. Det verkade mycket uppskattat.
tisdag 28 december 2010
onsdag 8 december 2010
Åter i vinterland
Den 3 december landade vi igen på svensk mark. Resan gick bra. Men även om det blivit kallare i Ohio och till och med snöade dagen innan vi åkte, var det en chock att se all snö här hemma. Och att känna kylan mot ansiktet.
Daniel drog på sig vinterkläderna och åkte pulka med Ebba medan jag sov en stund. Sedan var det födelsedagsfest där födelsedagsbarnet Robert och Erik lagade otroligt god pizza och bjöd på.
Dagen efter var det dags att åka hem till Stockholm, men det tyckte inte bilden. Den la av mitt i Knivsta. Ispropp? Kanske, bilen står kvar i Knivsta och vill fortfarande inte riktigt vara med i leken. Eva fick skjutsa hem oss istället.
Borta bra men hemma bäst, heter det ju. Så känner jag det alltid när jag kommer hem. Både när jag kommer hem till Stockholm och när jag kommer hem i Ohio. Bäst med att komma hem i Sverige är vatten, vatten och vatten. Drickbart vatten i kranen, ordentligt vattentryck i duschen och vattensängen som är på gränsen till olagligt skön.
Jetlag är ju ingen höjdare, ibland känner man sig som en zombie. Daniel går inte att få upp på mornarna, han är inte riktigt kontaktbar. Troligen pratar han engelska (just nu är det ungefär 2/3 engelska som gäller, själva heter jag t.ex. "Mom"), men det går inte riktigt att förstå vad han säger. Men till dagis vill han. Redan i söndags berättade han för mig att "I kommer miss you när du är at work, but I kommer inte cry". På måndag morgonen klättrade han upp i famnen på mig, fortfarande mer sovande än vaken, och sa "mom, go", när jag frågade vart, sa han "dagis". Men du har ju inga kläder på dig, sa jag. Det spelade ingen roll, sa han, han orkade inte klä på sig, men ville till dagis ändå.
Vinteroverall var väl ingen höjdare, Daniel påstod att han inte kunde röra sig i den, och höll sedan på att trilla ner för trappen. Men att åka pulka till dagis uppvägde det mesta.
Väl på plats på dagis satt han i mitt knä i några minuter, sedan var han igång och lekte med de andra barnen. När jag skulle gå och sa att jag tänkte hämta honom lite tidigare sa han "nej, jag vill vara här och leka länge, länge". Ok, då kommer jag klockan 4, sa jag. Nej, sa Daniel, kom 5.
Jag kom 4, och då gick Daniel och gömde sig för att slippa gå hem. Fick muta genom att lova mat och adventskalender för att få hem honom. Sedan somnade han i soffan efter maten.
Nu har vi nästan kommit in i rutinerna här hemma. Igår var vi så trötta att vi gick och la oss vid 8-tiden båda två, men mornarna är fortfarande besvärliga. Det känns som att gå upp klockan 3-4 på morgonen. Men det brukar bli bättre efter någon vecka.
Daniel drog på sig vinterkläderna och åkte pulka med Ebba medan jag sov en stund. Sedan var det födelsedagsfest där födelsedagsbarnet Robert och Erik lagade otroligt god pizza och bjöd på.
Dagen efter var det dags att åka hem till Stockholm, men det tyckte inte bilden. Den la av mitt i Knivsta. Ispropp? Kanske, bilen står kvar i Knivsta och vill fortfarande inte riktigt vara med i leken. Eva fick skjutsa hem oss istället.
Borta bra men hemma bäst, heter det ju. Så känner jag det alltid när jag kommer hem. Både när jag kommer hem till Stockholm och när jag kommer hem i Ohio. Bäst med att komma hem i Sverige är vatten, vatten och vatten. Drickbart vatten i kranen, ordentligt vattentryck i duschen och vattensängen som är på gränsen till olagligt skön.
Jetlag är ju ingen höjdare, ibland känner man sig som en zombie. Daniel går inte att få upp på mornarna, han är inte riktigt kontaktbar. Troligen pratar han engelska (just nu är det ungefär 2/3 engelska som gäller, själva heter jag t.ex. "Mom"), men det går inte riktigt att förstå vad han säger. Men till dagis vill han. Redan i söndags berättade han för mig att "I kommer miss you när du är at work, but I kommer inte cry". På måndag morgonen klättrade han upp i famnen på mig, fortfarande mer sovande än vaken, och sa "mom, go", när jag frågade vart, sa han "dagis". Men du har ju inga kläder på dig, sa jag. Det spelade ingen roll, sa han, han orkade inte klä på sig, men ville till dagis ändå.
Vinteroverall var väl ingen höjdare, Daniel påstod att han inte kunde röra sig i den, och höll sedan på att trilla ner för trappen. Men att åka pulka till dagis uppvägde det mesta.
Väl på plats på dagis satt han i mitt knä i några minuter, sedan var han igång och lekte med de andra barnen. När jag skulle gå och sa att jag tänkte hämta honom lite tidigare sa han "nej, jag vill vara här och leka länge, länge". Ok, då kommer jag klockan 4, sa jag. Nej, sa Daniel, kom 5.
Jag kom 4, och då gick Daniel och gömde sig för att slippa gå hem. Fick muta genom att lova mat och adventskalender för att få hem honom. Sedan somnade han i soffan efter maten.
Nu har vi nästan kommit in i rutinerna här hemma. Igår var vi så trötta att vi gick och la oss vid 8-tiden båda två, men mornarna är fortfarande besvärliga. Det känns som att gå upp klockan 3-4 på morgonen. Men det brukar bli bättre efter någon vecka.
Sista veckorna i USA
Det känns rätt avlägset nu, Daniels lek i lekparken utanför vår livsmedelsbutik i Portsmouth. Ändå var det bara två veckor sedan. Ingen snö, bara höstväder. Ibland rusk, ibland värmade sol. Inga vinteroveraller, tjocka mössor och vantar.
Festerna avlöste varandra de sista veckorna i USA. Först var Daniel bjuden på barnkalas i westernstil på ett ställe där de hade massor av spel (den typen som man stoppar polletter i) och god pizza. Daniel satt mest i knät på Kelsey och spelade spel.
Därefter var det dags för Thanksgiving, en helg som är minst lika stor som julen i USA. På julen har de flesta bara en dag ledigt (juldagen), medan de har ledigt två dagar över Thanksgiving. Först firade vi Thanksgiving med Grace och hennes familj på söndagen, några dagar före den verkliga helgdagen. Massor av god mat och trevligt sällskap. Daniel fick en ny "best friend", Grace barnbarn Kristina som snällt lekte med honom i några timmar.
På torsdagen var det dags för Thanksgiving-firande igen, denna gång med Jims familj, inklusive brodern John som var på ett av sina sällsynta besök i staden (han är anställd av armen, med ett knappt år kvar på sitt kontrakt och får inte permission tillräckligt ofta för att åka hem). Åter igen massor av god mat och trevlig sällskap.
Och som om det inte räckte så firade vi jul bara några dagar senare, på lördagen. Ännu mer mat och trevligt umgänge med familjen. Och så massor av julklappar. Kändes lite märkligt att fira jul och öppna julklappar sista helgen i november, men det gäller ju att passa på när familjen var samlad.
tisdag 7 december 2010
Tidig jul i USA
Daniel hade naturligtvis fått önska sig julklappar. Vi lästa reklam och tittade i affärer. Han bestämde snabbt att han ville ha en gul motorcykel från Walmart. Den ville han absolut ha. På en gång. Och när han inte fick det så la han sig på golvet och skrek. Det hjälpte inte, vi förklarade att vi ville att han skulle peka på olika saker han ville ha, så att vi kunde berätta det för tomten. Men nej, han ville bara ha motorcykeln och det NU. Vi åkte hem.
Några dagar senare åkte Jim och jag tillbaka till affären. Daniel fick vara hemma med Kelsey. Vi berättade för honom att vi skulle till butiken och träffa tomten och berätta vad Daniel vill ha i julklapp. Daniel ville naturligtvis följa med och få presenten på en gång av tomten. Så vi fick ändra historien, vi skulle till butiken och prata med tomten (på Nordpolen) i telefon och peka ut lämpliga presenter till tomtens medhjälpare i butiken. Det gick Daniel med på, då var det inte intressant att följa med längre. Men det var ju flera som ville köpa presenter till Daniel, så vi var tvungen att klämma ur honom mer besked om vad han ville ha. Det gick inte, han ville BARA ha en gul motorcykel. Vi fick säga att vi var ganska säkra på att tomten redan fixat en sådan till honom, så nu fick han önska sig något annat. Då blev det en lång lista.
Så kom då det amerikanska julfirandet. En mängd julklappar packades in i bilen och lades under granen hemma hos Jims syster Karen. Bland massor av andra julklappar. Daniel spanade in alla julklappar och vände sig sedan till mig och viskade tyst: "mamma, kan du visa mig vilken som är min gula motorcykel?". Han hävdar fortfarande att det är hans favoritjulklapp, trots att han knappt lekt med den.
Några dagar senare åkte Jim och jag tillbaka till affären. Daniel fick vara hemma med Kelsey. Vi berättade för honom att vi skulle till butiken och träffa tomten och berätta vad Daniel vill ha i julklapp. Daniel ville naturligtvis följa med och få presenten på en gång av tomten. Så vi fick ändra historien, vi skulle till butiken och prata med tomten (på Nordpolen) i telefon och peka ut lämpliga presenter till tomtens medhjälpare i butiken. Det gick Daniel med på, då var det inte intressant att följa med längre. Men det var ju flera som ville köpa presenter till Daniel, så vi var tvungen att klämma ur honom mer besked om vad han ville ha. Det gick inte, han ville BARA ha en gul motorcykel. Vi fick säga att vi var ganska säkra på att tomten redan fixat en sådan till honom, så nu fick han önska sig något annat. Då blev det en lång lista.
Så kom då det amerikanska julfirandet. En mängd julklappar packades in i bilen och lades under granen hemma hos Jims syster Karen. Bland massor av andra julklappar. Daniel spanade in alla julklappar och vände sig sedan till mig och viskade tyst: "mamma, kan du visa mig vilken som är min gula motorcykel?". Han hävdar fortfarande att det är hans favoritjulklapp, trots att han knappt lekt med den.
onsdag 1 december 2010
Christmas lights
Häromkvällen åkte vi runt och filmade hus som redan juldekorerats. Tyvärr gör filmen inte riktigt husen rättvisa (eller vad man ska kalla det). En del är smakfulla, andra bländande och vissa ser ut som tivolin. Hoppas grannarna har bra mörkläggningsgardiner...
torsdag 4 november 2010
Valrörelsen är inte som hemma och nu får Ohio bättre djurskydd tack vare undercover-undersökning
Igår var det val här i Ohio. Det är inte mycket man känner igen från valen hemma i Sverige. Inga valstugor, valaffischer, ständiga debatter i media och väljare som diskuterar sakfrågor. Nej, här ser valkampanjerna helt annorlunda ut. Smutskastning är den huvudsakliga kampanjmetoden.
I brevlådan väller det in flyers som tävlar om att anklaga de olika kandidaterna för allt från omoraliskt leverne till att mer eller mindre vara den huvudsakliga orsaken till lågkonjunkturen. Nedan ser ni några exempel på flygblad som jag just hittade i en bunt reklam.
”Bli vegan” är MFA råd till den som vill leva djurvänligt i det här landet. Och det är ju inte utan att man börjar ifrågasätta intaget av mjölk, ost och ägg (även om vi håller oss till ekologiska produkter så långt det finns tillgängligt). Tack vare Kelsey (min 15-åriga styvdotter som blev vegan i somras) håller vi nu på att testa oss igenom alla alternativ som finns tillgängligt och byter ut vanor och produkter lite vartefter.
I brevlådan väller det in flyers som tävlar om att anklaga de olika kandidaterna för allt från omoraliskt leverne till att mer eller mindre vara den huvudsakliga orsaken till lågkonjunkturen. Nedan ser ni några exempel på flygblad som jag just hittade i en bunt reklam.
Om man som vi snabbt förflyttar flygbladen till soporna, blir man istället upplyst om kandidaternas skurkaktiga beteenden genom TV-annonser där ”vanliga människor” med mycket bekymrade ansiktsutryck förklarar hur sittande politiker medverkat till att människor förlorat jobbet och inte längre har råd att bo kvar i huset.
Som om inte det räckte så har vi telefonterrorn. Nej, inte en ettrig valmedarbetare som med käck röst försöker övertyga oss om något, utan INSPELADE RÖSTER. Allt från kandidaterna själva som förklarar varför vi ska rösta på dem, till anonyma röster som smutskastar någon kandidat. Senaste veckan har vi fått ett flertal sådana samtal per dag.
I övrigt märker man inte mycket av valet. Det är inget man pratar om särskilt mycket, särskilt inte sakfrågor, utan det är mer på ett personligt plan om kandidaterna. Fast många visar öppet vad de röstar på, de sätter ut stora flaggor i gräsmattorna. En av kandidaterna fick flera banderoller runt om i stan saboterade och vad jag hört är det många som röstat på honom i protest mot sabotaget. Kanske en valstrategi att ta efter till nästa val: uppdra åt en grupp frivilliga att sabotera valbanderoller för att få sympatiröster.
Det är inte bara personval som är aktuellt på valdagen. Här går det att genom namninsamling kräva folkomröstning om nästan allt. Det är dock inte helt lätt att samla in namnen, det måste göras enligt konstens alla regler och bara personer som är registrerade för att rösta får skriva under. I våras pågick namninsamling för en folkomröstning om att förbättra djurskydslagstiftningen. Ohio tillhör idag en av de delstater som ligger i absolut botten när det gäller djurskyddslagstiftning, särskilt för lantbrukets djur.
Namninsamlingen fick så många underskrifter att det redan i somras gick upp för både politiker och landbrukarnas organisationer att det skulle bli en omröstning. En uppmärksammad undercover-undersökning från en mjölkfarm i Ohio hjälpte till att skapa uppmärksamhet och krav på bättre djurskyddslagar.
Organisationen Mercy For Animals (MFA) valde slumpvis ut en farm för att dokumentera hur djuren behandlades. Det visade sig att farmen de valt ut, Conklin Dairy, var rena helvetet. I fyra månader dokumenterades hur de anställda sparkade, trampade på, släpade och slängde nyfödda kalvar i golvet och på transportbilen som tog tjurkalvarna till slakt. De vred om svansen på korna tills svansbenet gick av, spände fast dem genom en krok i nosen och slog dem i huvudet med metallrör tills de ramlade omkull och stack dem med högafflar tills de blödde. På film säger en av de anställda att han tycker att det är roligt att slå korna i huvudet tills de blir medvetslösa.
Sjuka och skadade kor fick inte veterinärvård. De fick läka ihop själva (ofta utan foder under tiden, eftersom det inte är lönsamt att mata sjuka djur), eller ersattes av nya kor. En anställd berättar skrattande om en ko som inte kunde stå, som de släpat ut till en gödseldamm, där den fick drunkna bland de ruttnande kadavren av andra kor.
Även om en del av den plågsamma behandlingen av djur tillhör rutinerna på de flesta mjölkfarmer här, var övergreppen så allvarliga att MFA ringde ansvariga myndigheter och sedan lämnade över materialet till en åklagare i början av sommaren. Dagen efter arresterades den värsta förövaren och åtalades för 12 fall av grymhet mot djur. Han satt fängslad i fyra månader fram till rättegången nu i september, då han dömdes till 8 månaders fängelse och 1 000 dollar (ca 6 600 kr) i böter. Han förbjöds att ha kontakt med djur under 3 år och att delta i ett vårdprogram för djurmisshandlare. Men det märkliga är att det bara är denna snubbe som dömdes, trots att även farmens ägare och andra anställda deltog i misshandeln av djur....
I övrigt märker man inte mycket av valet. Det är inget man pratar om särskilt mycket, särskilt inte sakfrågor, utan det är mer på ett personligt plan om kandidaterna. Fast många visar öppet vad de röstar på, de sätter ut stora flaggor i gräsmattorna. En av kandidaterna fick flera banderoller runt om i stan saboterade och vad jag hört är det många som röstat på honom i protest mot sabotaget. Kanske en valstrategi att ta efter till nästa val: uppdra åt en grupp frivilliga att sabotera valbanderoller för att få sympatiröster.
Det är inte bara personval som är aktuellt på valdagen. Här går det att genom namninsamling kräva folkomröstning om nästan allt. Det är dock inte helt lätt att samla in namnen, det måste göras enligt konstens alla regler och bara personer som är registrerade för att rösta får skriva under. I våras pågick namninsamling för en folkomröstning om att förbättra djurskydslagstiftningen. Ohio tillhör idag en av de delstater som ligger i absolut botten när det gäller djurskyddslagstiftning, särskilt för lantbrukets djur.
Namninsamlingen fick så många underskrifter att det redan i somras gick upp för både politiker och landbrukarnas organisationer att det skulle bli en omröstning. En uppmärksammad undercover-undersökning från en mjölkfarm i Ohio hjälpte till att skapa uppmärksamhet och krav på bättre djurskyddslagar.
Organisationen Mercy For Animals (MFA) valde slumpvis ut en farm för att dokumentera hur djuren behandlades. Det visade sig att farmen de valt ut, Conklin Dairy, var rena helvetet. I fyra månader dokumenterades hur de anställda sparkade, trampade på, släpade och slängde nyfödda kalvar i golvet och på transportbilen som tog tjurkalvarna till slakt. De vred om svansen på korna tills svansbenet gick av, spände fast dem genom en krok i nosen och slog dem i huvudet med metallrör tills de ramlade omkull och stack dem med högafflar tills de blödde. På film säger en av de anställda att han tycker att det är roligt att slå korna i huvudet tills de blir medvetslösa.
Sjuka och skadade kor fick inte veterinärvård. De fick läka ihop själva (ofta utan foder under tiden, eftersom det inte är lönsamt att mata sjuka djur), eller ersattes av nya kor. En anställd berättar skrattande om en ko som inte kunde stå, som de släpat ut till en gödseldamm, där den fick drunkna bland de ruttnande kadavren av andra kor.
Även om en del av den plågsamma behandlingen av djur tillhör rutinerna på de flesta mjölkfarmer här, var övergreppen så allvarliga att MFA ringde ansvariga myndigheter och sedan lämnade över materialet till en åklagare i början av sommaren. Dagen efter arresterades den värsta förövaren och åtalades för 12 fall av grymhet mot djur. Han satt fängslad i fyra månader fram till rättegången nu i september, då han dömdes till 8 månaders fängelse och 1 000 dollar (ca 6 600 kr) i böter. Han förbjöds att ha kontakt med djur under 3 år och att delta i ett vårdprogram för djurmisshandlare. Men det märkliga är att det bara är denna snubbe som dömdes, trots att även farmens ägare och andra anställda deltog i misshandeln av djur....
Skälet är att lagstiftningen är så oerhört svag just när det gäller lantbrukets djur. Om en hantering kan betraktas som "normal" inom lantbruket, går det inte att åtala. Det innebär att det t.ex. inte går att åtala för att man låter sjuka djur svälta ihjäl när de inte längre är lönsamma, det anses inte orimligt grymt att strypa ett djur (en bonde kunde t.ex. inte åtalas för att ha lynchat grisar med hjälp av en kätting från traktorn, då han hittade en veterinär som sa att det inte är värre än andra vanligt förekommande avlivningsmetoder). Och vissa djur, som kycklingar och kaniner har inget skydd alls om de hålls för livsmedelsproduktion. Dem får man avliva precis hur man vill. Ja det finns många hårresande exempel.
Mediauppmärksamheten var mycket stor under sommaren och över en halv miljon människor såg filmen på Youtube. Den finns här för den som orkar titta, men jag varnar för otroligt upprörande bilder: http://www.mercyforanimals.org/OHDairy/
Många Ohiobor var upprörda över att straffet inte blev hårdare och fick lära sig att bara 7 av de 50 delstaterna har sämre lagstiftning för att skydda lantbrukets djur.
Det blev trots allt ingen folkomröstning om bättre lagstiftning igår. Guvernören, Ted Stickland tog initiativ till att frivilligt se till att bättre lagstiftning infördes på åtta punkter. Här betraktas det som en stor seger – Ohio kommer att nu att tillhöra en av de bättre staterna, men med svenska mått mätt är djurskyddsnivån ändå ofattbart låg. Det här är de åtta förbättringarna:
1) Veal creates, dvs små bås för kalvar som gör att de inte kan röra sig, vilket behåller deras kött eftertraktat vitt, förbjuds 2017. (Ohio blir femte delstaten att införa ett sådant förbud)
2) Fixering av dräktiga suggor i minimala bås som är så små att de inte kan röra sig och inte kan ligga ner i normal ställning, förbjuds redan nu vid årsskiftet, men grisstallar där sådana system finns får 15 år (!) på sig att byta system. (Ohio blir sjätte delstaten med sådant förbud) Se bild på eländet här: http://en.wikipedia.org/wiki/Gestation_crate
3) Inga nya anläggningar med burhållning (battery-cages) av värphöns, tillåts tills vidare. (Ohio blir tredje delstaten med ett sådant förbud) Idag är hönorna så tätt packade I burarna att de inte kan lyfta en vinge!
4) Det blir förbjudet att avliva djur genom strypning och andra metoder som inte finns med på en lista som tagits fram att American Veterinary Medical Association)
5) Det blir förbjudet att transportera djur som är för sjuka eller skadade för att kunna stå upp, till slakt.
6) Det blir högre straffskalor för tuppfäktning
7) Det blir lagstiftning för att reglera puppy mills, vilket närmast kan översättas till fabriksmässig uppfödning av valpar för försäljning i djuraffärer
8) Det blir förbjudet att ha farliga exotiska djur som husdjur. Förbudet inkluderar apor, björnar, lejon, vissa ormar, krokodiler och alligatorer (fram tills nu har man kunnat köpa exotiska djur hur lätt som helst via annons eller på marknader)
Till de vanliga grymheter som sker rutinmässigt på farmerna och som INTE kommer att förbjudas hör t.ex.: amputation utan anestesi, vanvård, brutal hantering och exponering för väder och vind vid transport. Mer info: http://ohiohumane.com/
Mediauppmärksamheten var mycket stor under sommaren och över en halv miljon människor såg filmen på Youtube. Den finns här för den som orkar titta, men jag varnar för otroligt upprörande bilder: http://www.mercyforanimals.org/OHDairy/
Många Ohiobor var upprörda över att straffet inte blev hårdare och fick lära sig att bara 7 av de 50 delstaterna har sämre lagstiftning för att skydda lantbrukets djur.
Det blev trots allt ingen folkomröstning om bättre lagstiftning igår. Guvernören, Ted Stickland tog initiativ till att frivilligt se till att bättre lagstiftning infördes på åtta punkter. Här betraktas det som en stor seger – Ohio kommer att nu att tillhöra en av de bättre staterna, men med svenska mått mätt är djurskyddsnivån ändå ofattbart låg. Det här är de åtta förbättringarna:
1) Veal creates, dvs små bås för kalvar som gör att de inte kan röra sig, vilket behåller deras kött eftertraktat vitt, förbjuds 2017. (Ohio blir femte delstaten att införa ett sådant förbud)
2) Fixering av dräktiga suggor i minimala bås som är så små att de inte kan röra sig och inte kan ligga ner i normal ställning, förbjuds redan nu vid årsskiftet, men grisstallar där sådana system finns får 15 år (!) på sig att byta system. (Ohio blir sjätte delstaten med sådant förbud) Se bild på eländet här: http://en.wikipedia.org/wiki/Gestation_crate
3) Inga nya anläggningar med burhållning (battery-cages) av värphöns, tillåts tills vidare. (Ohio blir tredje delstaten med ett sådant förbud) Idag är hönorna så tätt packade I burarna att de inte kan lyfta en vinge!
4) Det blir förbjudet att avliva djur genom strypning och andra metoder som inte finns med på en lista som tagits fram att American Veterinary Medical Association)
5) Det blir förbjudet att transportera djur som är för sjuka eller skadade för att kunna stå upp, till slakt.
6) Det blir högre straffskalor för tuppfäktning
7) Det blir lagstiftning för att reglera puppy mills, vilket närmast kan översättas till fabriksmässig uppfödning av valpar för försäljning i djuraffärer
8) Det blir förbjudet att ha farliga exotiska djur som husdjur. Förbudet inkluderar apor, björnar, lejon, vissa ormar, krokodiler och alligatorer (fram tills nu har man kunnat köpa exotiska djur hur lätt som helst via annons eller på marknader)
Till de vanliga grymheter som sker rutinmässigt på farmerna och som INTE kommer att förbjudas hör t.ex.: amputation utan anestesi, vanvård, brutal hantering och exponering för väder och vind vid transport. Mer info: http://ohiohumane.com/
”Bli vegan” är MFA råd till den som vill leva djurvänligt i det här landet. Och det är ju inte utan att man börjar ifrågasätta intaget av mjölk, ost och ägg (även om vi håller oss till ekologiska produkter så långt det finns tillgängligt). Tack vare Kelsey (min 15-åriga styvdotter som blev vegan i somras) håller vi nu på att testa oss igenom alla alternativ som finns tillgängligt och byter ut vanor och produkter lite vartefter.
Fast det finns en jämförelse mellan länderna som är till USA:s fördel. Flera undercover-undersökningar här har faktiskt lätt till åtal och fällande domar, lagstiftning har ändrats och laboratorium där djurmisshandel har avslöjats har tvingats stänga. I Sve...rige läggs åtalen ner, de som gör undercover-undersökningar betraktas som värre brottslingar än de som bryter mot djurskyddslagen och den ansvariga ministern tycker att högsta prioritet är att "återställa konsumenternas förtroende", kombinerat med inspektioner som föranmälts i media och en märklig tilltro till att berörda branscher kommer att förbättra för djuren på egen hand.
Ja, och så får ju dem som röstar här ett klistermärke också, för att visa att de har röstat.
PS: Guvernör Stickland, som förhandlat fram den nya djurskyddslagen, blev inte återvald.
måndag 1 november 2010
What a perfect Sunday
Solsken och klarblå himmel, ca 16 grader och kanske sista riktigt fina höstdagen. Då packar man familjen i bilen och åker till Shawnee National Park och njuter av naturen. Första stopp var vid en damm där Daniel och hans pappa tävlade i vem som kunde slänga i flest stenar (video längre ned som extra bonus).
söndag 31 oktober 2010
Spiderman says: Trick-or-Treat
Det syns inte riktigt på bilderna, men det var FULLT med barn på Franklin blvd på Trick-or-Treat-night i torsdags. Alla utklädda, Daniel med. Förra året tog han på sig sin skelett-kostym (lika dan som ett barn på första bilden nedan), men så såg han sig själv i spegeln och sen var det kört. I år mutade vi honom med en spiderman-leksak för att få honom att dra på sig spiderman-kostymen. Sedan var det full fart.
Först tiggdes det godis på Jims jobb och sedan bar det av till Graces hus på Franklin. Bästa Trick-or-Treat-gatan i stan. Fast i år var husen inte lika utspökade som vanligt, flera av husen är till salu och flera av de boende verkade bortresta. Och det var färre barn än vanligt också. Men MYCKET godis gick det åt. Önskar att jag tagit en bild på den stora grytan med godis för utdelning. Det var säkert minst 7-8 kg i alla fall.
Först tiggdes det godis på Jims jobb och sedan bar det av till Graces hus på Franklin. Bästa Trick-or-Treat-gatan i stan. Fast i år var husen inte lika utspökade som vanligt, flera av husen är till salu och flera av de boende verkade bortresta. Och det var färre barn än vanligt också. Men MYCKET godis gick det åt. Önskar att jag tagit en bild på den stora grytan med godis för utdelning. Det var säkert minst 7-8 kg i alla fall.
Daniel for fram i full fart och fick godis i sin väska. Men efter att nästan ha klarat av en sida av vägen meddelade han plötsligt att han fått tillräckligt och ville gå och sätta sig på trappen och äta godis istället. På väg tillbaka blev han erbjuden mer godis, men tittade surt på de generösa givaren och vände ryggen till. Så han satte sig på trappen, åt lite godis och tittade på andra utklädda barn innan han sa att han ätit tillräckligt och tänkte spara resten till en annan dag.
Är detta verkligen mitt barn? Vart tog mina gener vägen?
Är detta verkligen mitt barn? Vart tog mina gener vägen?
När godiset var utdelat drog vi oss in i huset, åt god mat och lekte med hundarna. Grace har tagit hand om ytterligare en hemlös hund. En fin liten tik som jag för tillfälligt glömt namnet på. Ca ett år gammal, lite busig men snäll och väluppfostrad. Någon dumpade henne i området för några månader sedan och Grace har haft henne sedan i somras, sett till att hon fått veterinärvård och fått äta upp sig och ska nu försöka hitta ett nytt hem till henne. Tyvärr lyckades vi inte få någon bra bild på henne hon var lite för rörlig för att fastna på bild.
söndag 24 oktober 2010
Halloween fun for the kids
Jims syster Karen bjöd hem oss för Halloween-pyssel för barnen. De fick göra en fågelskrämma och en dörrkrans och dekorera kakor och pepparkakshus. Och så leka med husets alla hundar (3 st, varav en trebent) och katter (ca 14, tror jag att de var just denna helg). Folk dumpar djur utanför deras hus, så en hel del av dem är förvildade och har kattungar. Jims andra syster Sharon kom ner från Columbus för att vara med under helgen och hade med sig 3 nya kattungar som present.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)