Bästa klapparna

Daniel gillar verkligen sina julklappar och leker flitigt med dem. Bussen han fick av morfar är en favorit och ska med när vi åker någonstanns. Traktoren är lite stor för att köra omkring med hemma, men några varv runt lägenheten blir det varje dag. Parkeringshuset är också flitigt utnyttjat, både av bussen och alla andra bilar, flygplan och helikoptrar som befolkar Daniels värld.

Innan jul gick vi ett par vändor till leksaksaffären, Daniel och jag, för att han skulle få visa vad han önskar sig i julklapp. Det är bara ett problem. Hans pappa har vant honom vid att han får en sak varje gång de går och handlar. Lätt att göra i USA, där man kan få en bra liten bil för en dollar (ca 7 kr). Värre här, där varje liten pryl kostar minst 30 kr. Daniel plockar åt sig vad han vill ha och byter ut vartefter så att han hela tiden har den sak med sig som han bestämt sig för, för tillfället.

Hm, hur löser man det problemet, att förklara att han faktiskt inte får något nu? Försökte att förklara att det snart var jul och att vi var där för att titta vad han vill ha i julklapp, men inte för att handla just nu? Fungerade inte riktigt bra, Daniel tyckte att vi ändå kunde handla på en gång. Försökte då förklara att vi inte hade pengar till leksaker, vi skulle ju handla smör och bröd i andra affären, och om vi köpte leksaker skulle vi inte ha pengar till det. Vid denna förklaring hörde jag andra föräldrar i butiken fnittra till. Ha, vilket barn ger upp sin leksak för att istället köpa bröd och smör? Men Daniel tittade på mig, sa "okey mamma", och la tillbaka sin leksak, tog min hand och sa "kom mamma, köpa smör och bröd!". Gissa om vi fick förvånade blickar från andra föräldrar i butiken. De kan ju inte veta att Daniel älskar att gå och välja bland olika sorters bröd. Och att han tycker att smör är godare än godis.

Nu hör jag ett förvånat "mamma, hände nu?" från sovrummet, så jag måste väl gå och titta. "Hände nu?" är en av de vanligare replikerna just nu.