I morgon

Fredag är det i morgon. Då ska vi åka och hämta hem hästen. Om han nu mår bra. Vi får väl se... Både Karin och jag har hela tiden haft en känsla av att han borde vara kvar på hästsjukhuset till efter helgen. Vi får väl se om vi har rätt.

Barnmat

Jag skulle ju lägga in barnmatsrecept här på bloggen, har jag sagt (ok, skrivit då). Mest för min egen skull så att jag har dem tillgängliga när jag glömt bort vad jag hade i. Men det är tydligen fler som är intresserade, så här får ni några recept på mat som Daniel gillar. Allt är mixat med mixerstav till lagom mosat för honom att äta. Även kokt pasta går faktiskt bra att köra med mixerstav, men kör på långsam hastighet och sluta i tid!

Jag fryser in maten i iskuber, så kan jag ta fram så mycket som behövs för en måltid, och så går det att blanda för variationens skull. Ibland fryser jag in i små plastburkar. I USA finns barnmat på fyrkantiga plastburkar som är perfekta för detta. När det är fruset så tömmer jag ut kuberna i plastpåsar, så kan jag återanvända burkarna och iskubslådorna. En istärningsbit tinar på 15-20 sek i mikron. Eller över natten i frysen. Maten brukar behöva spädas med lite vatten.

Recepten innehåller inga mängder. Jag varierar beroende på vad jag har hemma och vad Daniel tycker mest om bland ingredienserna. Nya ingredienser introducerar jag i liten mängd till att börja med.

Grönsaksgryta
Potatis, palsternacka, gul och orange morot, broccoli, ärtor, rapsolja

Kikärtsgryta
Potatis, palsternacka, morot, kikärter, röda linser, bovete, tomat, basilika, oregano, timjan, rapsolja, olivolja

Currygryta
Ris, quornbitar, morot, purjolök, lite röda linser, burktomat, färska tomater, matlagningsgrädde (eller mjölkfri variant, t.ex. havrebaserad), rapsolja, olivolja, curry, matlagningsyogurt, banan (läggs i mot slutet).
Låt oljan och curryn stå och fräsa en liten stund i en kastrull innan du lägger i qorn och de andra ingredienserna.Koka riset separat.


Pasta med tomatsås
Pasta, burktomater, färska tomater, paprika, lite röda linser, lite rivna morötter, oregano, peppar, rosmarin, olivolja, färsk basilika (läggs i precis i slutet)

Pasta med broccolisås
Pasta, sås på broccoli, matlagningsgrädde (eller havrebaserat alternativ), gul paprika, lite peppar

När kommer han hem? (eng)

Igår ringde de från hästsjukhuset och ville att vi skulle hämta Jempe. Vi fick respit till idag för att kunna hyra släp och planera om. Klockan 13.00 idag skulle vi träffa veterinären och få instruktioner mm. Men när vi precis skulle packa in oss i bilen och åka på morgonen så ringde de och sa att Jempe har förstoppning, så vi får inte hämta honom idag. Kanske i morgon. Det blir till att planera om igen... Men nu kan jag vara med på dagens mamma-träff i alla fall. Förra torsdagen missade jag pga veterinärbesök...

Yesterday they called from the horse hospital to tell us that Jempe was ready to go home. We had an appointment with the vet today at 1 to get instructions. heWhich also meant that we had to reschedule all other plans. But this morning, just as we were packing the car, they called again. He's constipated, so he's not allowed to come home today. Maybe tomorrow. It's kind of hard to plan anything at all whithout knowing when we get him back and what kind of care he will need the first days... Well, at least I can go to the mommy-group today. I missed last Thursday because of a veterinary appointment.

Operationen gick bra (eng)

Jempe opererades idag och allt gick bra. På fredag ska vi hämta hem honom.

Jempe's surgery went well. We'll pick him up from the horse hospital on Friday.

Hästen på sjukhus (eng)

Idag körde vi Jempe till Strömsholms hästsjukhus. Han ska opereras i morgon. Det kändes väldigt konstigt att bara ställa in honom i en box, prata med en djurvårdare och gå därifrån. Vi gick och åt lunch och sedan åkte vi hem - utan att ens få säga hej då till Jempe. De har besöksförbud i stallet för inneliggande patienter. Jempe verkade inte särskilt bekymrad. Han gillar att resa och kolla in nya ställen. Han gick ett varv i boxen, nosade lite på ströet, kissade och började äta på höet han fick nästan på en gång. Han hade knappt tid att säga hej då till oss. Det kändes lite snopet.

Djurvårdaren försökte trösta genom att säga att "ni får nog hem honom igen väldigt snabbt" och blev en liten smula förvånad när Karin och jag snabbt svarade att "vi vill inte ha hem honom snabbt!". Vi förklarade problemet med att ge honom antibiotika själva (man injicerar intramuskulärt i halsen, och han svullnar upp så illa på några dagar att han inte kan äta - han kan inte böja på halsen för att komma åt maten). Hon förstod problematiken och skulle skriva in det i hans papper så att veterinärerna kan fundera ut en lösning. Vi kan tänka oss två: antingen får han vara kvar på sjukhuset tills antibiotikakuren är slut eller möjligen med två dagars behandling hemma. Eller så får de skriva ett intyg så att försäkringsbolaget betalar för att vi ska ta ut en veterinär en gång om dagen för att spruta honom i rumpan a 800 kr gången.

Hästsjukhuset. Här har vi varit många gånger. Fast det var
inte här vi lämnade Jempe nu. Stallarna för inneliggande patienter

ligger bakom de gula husen i bakgrunden (det är smådjurskliniken).

Det är förresten tredje sommaren på raken som vi fått åka med honom till Strömsholm. Förra året hade han problem med haslederna, och sommaren innan med ospecifik hälta - han var halt på tre ben. Han har mycket förslitningsskador och en artros i ett framben. Men än så länge har allt läkt bra (t.o.m. en allergi han hade för några år sedan, och som ledde till ett antal besök på ATG-kliniken i Täby, har läkt. De sa att han skulle behöva medicineras resten av livet, men vi kunde sluta efter några månader). Trots allt han är ändå i rätt bra skick för att vara ett 18-årigt fullblod som gått löp i sin ungdom. Veterinärerna brukar tro att han är ett par år yngre än han är. Han har bara sådan förbannad otur och får nya skador hela tiden. Men hela våren har han varit i toppskick. Karin har tränat honom för en ny dressyrtränare, och de har gjort stora framsteg. De såg fram emot höstens tävlingssäsong, men det är ju bara att glömma nu.

Jempe med hästskötaren Johanna
på en dressyrtävling i april i år.

Daniel kisar i solen framför Strömsholms stallområde.

Bara att åka hem igen. Med tomt släp...

Ca två timmar tar det till Strömsholm från stallet.
Daniel tyckte att resan var ok.
Han sov en hel del både dit och hem.

Today we took Jempe to the horse hospital in Strömsholm, a two hour drive. His surgery is planned for tomorrow. It felt weired to just take him to the stable and leave him. We had lunch in the area but couldn't even say goodbye to Jempe after. No visitors allowed in the stable.

Jempe seemed to settle in fine. He got food almost immediately and didn't really care when we left. He likes to travel and make new experiences. Not like some other horses who don't eat the first days away from home.

The veterinary assistant told us not to worry, we will get him back soon, and was a bit surprised when our immediate response was "we don't want him back in a few days". After we explained the problem with giving him antibiotic injections at the stable (he gets so swollen at the injection sites at his neck that he can't eat after a few days), she understood and promised to talk to the veterinarians about it to make sure they understood that another solution is needed.

This is the third summer in a row that we have to take him to the horse hospital for treatments. Two years ago he was lame on three legs and last summer he had inflammations in both his hocks. Everything has healed pretty good, and he's in pretty good shape for being an 18 year old thoroughbread that raced in his youth. The vets always are surprised at his age - they think he looks younger. Jempe and Karin have a new dressage trainer, and she was looking forward to competing this fall. But now that's out of the question.

The second photo is from a competition in April this spring.

Nattrutiner (eng)

Sedan en vecka tillbaka somnar Daniel före halv 11. Ibland redan vid 8. Vi har fått till lite nattningsrutiner också, fast ibland är han för trött, ibland för pigg för att följa dem.

Trött bebis gör mig sällskap i köket,

men det är uppenbarligen läggdags!

Ett skönt bad är inte så dumt för att varva ner.

Och tugga på en båt.

Tandborstning och vällingdrickandet kan
gärna kombineras, anser Daniel.

Mat = energi = bus innan det går att somna.

Vi försöker med en bok, men koncentrationen brister.

Obs klädbyte. Vällingflaskan läckte... Så det blev ny pyjamas

och ny nappflaska.

Sagostunden slutade med krypövningar, och tillslut somnade

Daniel så här. På mina ben. Dit han kröp för att använda dem

som stöd för att resa sig upp, men mitt i övningen tog energin

tydligen slut.

Daniel now sleeps before 10.30, sometimes even from 8. This is our new nightly rutine.

The first picture shows a tired Daniel keeping me company in the kitchen. Time for his bath. Then "välling", a warm cereal drink that only exists in the Scandinavian countries, from what I've heard. He likes to combine drinking välling with cleaning his 6 teeth (yes, the 6th tooth begun to show the other day).

Food = engergy = wild baby. I tried to calm him down by reading.

But he crawled down to my legs to use them for support and standing up. There, the energy run out, and he fell asleep on my leg.

Daniel kryper (eng)

I förrgår ändrade Daniel plötsligt krypstrategi - se videon. En fot och ett knä i golvet, och sedan bar det av. Eller, ja, så mycket framåt kom han inte första dagen. Nu går det lite bättre och lite snabbare, men aldrig när videon är på...

On Wedneysday Daniel tried a new way to crawl. One foot and one knee down. So that's how he crawls now. On the first day he didn't move forward much, but now he's speeding up - unfortunately never when I have the camera with me.

Trilla ur sängen (eng)

Det har han gjort flera gånger idag på morgonen. Jag har gjort en liten säkerhetsanordning i form av en kartong som står lutat snett mot vägen så att det bildas ett "v" mellan sängen och kartongen. Sedan har jag fyllt upp med kuddar. När han kryper ut över kuddarna så flyttar sig kartongen och han ramlar ner på golvet, men det går långsamt och han har kuddar under. Det är tydligen roligt, för jag tror att han gör det med flit. Fast upp kommer han inte utan hjälp.

Nu har han ramlat ner igen.

Nu vill jag upp igen och göra om det!

I think Daniel likes falling out of bed, and does it on purpose. But only here, where I put a box and pillows for him to slowly fall down on. He's fallen out of bed a number of times this morning and looks very happy every time I help him up.

Fler bilder från dagens veterinärbesök

Dåliga nyheter (eng)

Den här bilden visar dåliga nyheter:





Det är Jempes högra bakhov på en röntgenplåt från idag. Han har en fraktur i hovbenet. Det är en lös benbit. Den syns som en liten trekant med spetsen uppåt, något till höger om mitten och ganska långt ner. Ser du pilen på vänster sida? Den lösa benbiten sitter på samma ställe på andra sidan.

Det är den som gör att såret i hoven inte riktigt vill läka. Och den måste bort. Operation behövs. Vi fick sitta och vänta medan de ringde runt till hästsjukhusen för att hitta första tiden, för det bör ske snarast. Så på måndag åker vi till Strömsholm med honom. På tisdag ska han opereras.
Det är lite kul att de säger att vi nog kan få hem honom snabbt eftersom vi klarar av att ta hand om eftervården själva. Men tyvärr är det inte riktigt sant. För han behöver antibiotika både före och efter operationen. Vi kan injicera i halsmuskeln, men dessvärre får han sådana biverkningar i form av stela och svullna halsmuskler efter 3-4 dagar att han inte kan böja ner huvudet i golvet och äta hö. Så nu gav de honom en injektion i rumpan till att börja med. Sedan får vi spruta i halsen fredag-lördag-söndag och så får han kanyl på måndag. Efter operation kanske vi kan ge de sista tre dagarna, men tills dess får han nog ligga inne med kanyl. Om han nu överlever en operation. Det är alltid vanskligt att söva hästar. Det är en risk för alla arter, men för hästar tillkommer risken för att de bryter benen när de får panik och vill upp, vid uppvakningen. Vi vet mer än en häst som klarat operation och uppvak, men brutit benen och avlivats pga det. Dessutom är han ju fullblod och de är lite extra knepiga att söva, sägs det.

Men vi har inget val, så det är bara att hoppas på det bästa.


The photo shows bad news. It's an x-ray picture of Jempe's hoof from today. He's got a fractured hoof bone. There's a piece of loose bone that has to be removed surgically. It's urgent, so they called around to see where they could get us in fastest. So on Tuesday we take him for a 2-hour drive to the Horse hospital in Strömsholm, where he will be operated on the next day. It's always risky to anaesthesise a horse. They can panic and break a leg when waking up and trying to get up. He's also a thoroughbred and getting old (18) which adds to the risk. But there's no choice. Let's hope for the best.
He also need antibiotic shots before and after surgery. We can give him intramuscular injections in the neck, but unfortunately he gets pretty bad side effects. After 3-4 days his neck gets so swollen and stiff that he can't bend down to eat. So today he got a shot in his but. Then we will give him injections in the neck for three days before he goes to the hospital.

Tålmodiga kunder (eng)

På ATG-kliniken i Stav hoppas de på tålmodiga kunder:

Fast vi vill nog inte vänta tills de har eget operationsrum. Inte ens med gratis kaffe.

At the horse clinic they expect a lot of patients from their clients. The sign says:

"Our operation room will open this fall.

Have a cup of coffee while you wait"

Åter till veterinären med Jempe (eng)

Idag var det dags igen för veterinärbesök för Jempe. När vi tittade på hans trasiga hov i torsdags, i samband med att vi bytte gips, tyckte vi att det såg så väldigt rent och fint ut. Det gjorde det tyvärr inte idag. Det var varigt och såg inte alls roligt ut. Det blir till att skära mer, eftersom skadan tydligen var djupare än veterinären och hovslagaren trott tidigare. De skar, och skar lite till. Till slut var det en djup krater in i hoven och öppet fram i tån. Men nu har de en teori om vad han gjort. Han har nog inte trampat in något i hoven, utan slagit i hoven så hårt att den gått sönder inuti. Hovens olika skikt har separerat. Och så blev det infekterat dessutom. Han måste alltså ha slagit i oerhört hårt. Klanthäst!

Vi ska tillbaka till kliniken igen - för fjärde gången - på torsdag. Om det inte ser väldigt mycket bättre ut när vi byter gips på onsdag.

Och ja, vi har en mycket bra veterinärvårdsförsäkring. Återbesöken kostar kanppt något alls. Vi visste ju att han var en klantig/olycksdrabbad porslinshäst när vi köpte honom.

Jempe, Daniel och Karin står och pratar

medan hovslagaren skär i den bedövade hoven...

Vårt fina gips, som vi fick beröm för,
innan det åkte av.

Inte lika fint som i torsdags. Ser ni såret med

svullna kanter och var?

Hovslagaren skär, och skär och skär, medan

veterinären (vars hår syns) tittar på.

Det blev en djup krater i hoven och en öppning
framtill i tån. Och så nytt gips på och nytt bandage.

Visst syns det att Jempe tycker om barn?
Det var nog trevligt för honom att ha Daniel med
som distraktion.

The 4th visit to the vet with Jempe. It looked really good on Thursday when we changed the plaster cast. But not today, unfortunately. The first picture shows Karin holding Daniel and Jempe while the farrier cuts away more of the (anesthesized) hoof to find the source of the puss.

Second picture: before the cast is taken of

Third picture: the hoof before cutting. See the whole with swollen edges and puss?

Fourth picture: cutting begins.

Fifth: a whole was made out to the toe of the hoof. By now they could tell that he didn't step on something sharp that has cut into the hoof, which is what they initially thought. He has hit the hoof so hard that the different tissues of the hoof has separated and caused an internal laceration, which was then infected.

He got a new plaster cast and a new bandage, and if it doesn't look much, much better on Wedneysday, when we are to change the plaster ourselves again, we have to go back to the clinic on Thursday morning. And yes, we do have a very good veterinary insurance. Fortunately...

Hattparad (eng)

Daniel har många mössor. Några av dem börjar se lite små ut, så vi kollade vilka som kan tänkas passa till vintern. Eller nu... Tre kort fick jag ta på varje mössa, innan Daniel med bestämd min drog av dem.

Kvällsmaten bestod förresten av pasta med tomatsås. Syns det? Hemlagat och mycket god. En vacker dag ska jag skriva lite recept här på bloggen så att jag kan kolla vad jag hade i när jag ska laga nästa gång och har glömt.

Daniel has lots and lots of hats. Some of them are beginning to look a bit small. Or his head too big, maybe. So we tried some of them on to see if there's any chance that they will fit this winter, or now, depending on hat. Daniel only allowed me to take three pictures of each hat, then he took them off.

He had pasta with tomatoe sauce for dinner, as you can see.

Kul på Ohio river (eng)

Medan jag umgicks med andra mammor och barn i Stockholm igår var Jim och hans döttrar på picknick hos bekanta som bor precis vid Ohio river. Det var en skön dag, lagom varm. "Som en fin svensk sommardag", enligt Jim. De ägnade sig bl.a. åt att åka vattenskoter. Jag fick bilder på båda Alison och Kelsey på dessa fordon. Inget på Jim när han körde. Och inte heller på hur blöt han var efter att ha vält... Sedan var det bara hem och duscha av sig kemikalierna...

Alison

Kelsey och passagerare

While I spent Saturday with other moms and their babies in Stockholm, Jim took his daughters to a picknick at a friends house. They live by the Ohio river, and they spent some time jetskiing. I got pictures of both Alison and Kelsey driving it, but none of Jim. Nor did I get a picture of him all wet after falling ing...

Trött Daniel (eng)

Igår somnade han för natten före midnatt, efter alla äventyr på dagen. Även i kväll har han somnat tidigt (för att vara Daniel), redan före 11. För natten, hoppas jag...


Last night he slept for the night before midnight, and today he went to bed before 11. Hopefully for the night...

Sandlådedebut (eng)

Vårt sociala liv har fått ett kraftigt uppsving de senaste dagarna. Igår var vi och gungade med ett helt gäng andra bebisar och deras mammor. När vi gungade som bäst dök det upp en journalist som jobbade med ett reportage om att A-kassereglerna försämrats bl.a. för föräldrar. Om man varit hemma med sjuksbarn kan innebära att man får lägre A-kassa. Han ville ha bilder och kommenterar, så det fick han. Det kommer i septembernumret av något fackförbunds tidning som jag glömt namnet på. Den kommer ut i nätversion också, så jag får väl länka när jag fått den.

Fika blev det också igår. Och en liten promenad. Det är så roligt att umgås med andra som är hemma med barn. Så kul att se hur olika barnen utvecklas, och så skönt att kunna diskutera problem och hur andra har hittat lösningar - eller veta att andra är i samma situation. T.ex. när det gäller sömnlösa nätter.

Idag var det favorit i repris, fast i mindre skala. Fick sällskap till parkleken med Isabell och hennes son Nicodemus. Där var det smockat med folk. De firade 70-årsjubileum. Det är en stor park, med personal, djur (kaniner, får och grisar) och hus där man kan värma barnmat, amma och byta blöjor.

Daniel gjorde debut i sandlådan. Sand ska ätas, tycker han. Eller så ska man slicka på den lånade spaden. Och gärna stjäla sig till en spade till. Ett tips jag fick var att stoppa en napp i munnen på honom, så kan han inte stoppa in sand. Dvs om han nu inte spottar ut nappen. Daniel är ju inte särskilt intresserad av nappar. Men vi har bara prövat silikonnappar. Tydligen gillar en del barn vanliga gumminappar bättre. Så vi köpte sådana på vägen hem, och han har faktiskt sugit lite på dem.

På kvällen kom pappa över för att följa med till stallet och passa Daniel medan jag tog hand om Jempe. Ytterligare en fullspäckad dag, alltså.

Nicodemus

Daniel äter spade, eftersom han inte fick äta sand.


Och så försökte han stjäla Nicodemus spade också...

Our social schedule has been full the last couple of days. Yesterday we went to the playground with a group of other babies and their moms. There, I was approached by a journalist looking for moms to comment on changes in the legislation about compensation for unenployment. One of the effects of the new rules is that parents will get a lower compensation for every day they've been home with sick children the year before they get unempleyed. I gave him some comments and he took some pictures of Daniel, me and another mom and her baby. It will be published in a union magazine in September.

After the playground, we went to a café for a snack and coffee.

Today we also met up with one of the mom's to go back to the playground. They had a big party there today to celebrate that it's been open for 70 years. It's a big, staffed playground with buildings where you can nurse, change diapers, heat food etc. They also have rabbits, sheep and mini pigs. It was crowded.

Daniel tried out the sand box for the first time. He immediately started shoveling sand - into his mouth... A pacifier would help, but he doesn't like the pacifiers he's got. Decided to try another kind and got some on the way home. He's been sucking on them tonight, so there's still hope...

In the evening my dad came over to help me babysit at the stable while I took care of Jempe. Another long and busy day...

Daniels frukost (eng)

Till frukost får Daniel gröt med fruktmos och en macka med smör. Mackan får han serverad i småbitar, hastigt doppade i vatten för att falla sönder i munnen och minska risken att han sätter i halsen och kvävs. Han får själv plocka bitarna från en tallrik. Det mesta hamnar på andra ställen än i munnen, men det är tydligen väldigt, väldigt gott med macka.

I morse hade jag en tallrik med bröd som jag skulle göra i ordning åt honom. Den stod utom räckhåll. Trodde jag. Jag försvann ut i köket i några sekunder och när jag kom tillbaka låg fatet framför honom och han hade munnen proppad med bröd. Det gick bra det med.

Daniel's breakfast

Daniel gets cereals and bread with butter for breakfast. I cut the bred into small squares and dipp them in water to soften them. He gets them on a plate and has to put them in his mouth himself. He loves it, but most of it still ends up on his cloths or on the floor...

This morning I had another plate with plain bread that I was going to prepare for him. It was out of reach for him, or so I thought when I left to get something from the kitchen. When I got back, the plate was in front of him and his mouth was completely stuffed with bread. And he had no problem eating it.

Nya leksaker, kul! (eng)

New toys! Always fun.

Omgipsning av hoven (eng)

Jempe har ju lyckats skada hoven i hagen. Tre gånger har han varit på veterinärklinik för att de måste skära rent såret och gipsa hoven för att hålla det rent och fint. Nu var det dags för omgipsning hemma i stallet.

Karin klipper, skär och river för att få bort bandage och

gammalt gips från bakhoven.

Sist blödde han så mycket att de fick lägga ett skikt bomull
mellan gipset och bandaget för att suga upp blodet. Nu har det

klibbat fast.

Så här fin ser hoven ut idag. Rent och fint, inga infektioner
och det blöder inte. Karin höll upp hoven och jag gipsade.
Först ett lager för att fylla ut groparna i hoven, och göra en
platt yta. Sedan ett lager runt alltihopa på hovens utsida. Och
så klibbiga lindor och sist en mycket klistrigt tejpbandage.
Svårt? Nja, övning ger färdighet. Det är inte första gången
vi fått gipsa hovarna på Jempe. Vi var mycket stolta och nöjda
över resultatet. Hoppas bara det sitter kvar i morgon...

Jempe's had some accident and cut up his right hind hoof. No one knows what happened - it was out in the field one day. It has taken three visits to a vet clinic so far to cut off infected parts, clean it, stop bleading, fill out the hole with plaster and put new bandage on. On thursday it was time to change the plaster again, but this time we had to do it by our selves at the stable. The problem is that when the old plaster is off, he can't be allowed to put down his hoof to rest until it's been cleaned, new plaster is put on and it has been bandaged again.

It's not the first time Jempe's had hoof problems that needed cutting open the hoof and filling it out with plaster. We've done it before, and we're getting pretty good at it. Karin was holding up the hoof while I filled out the holes to make a plain surface, then another layer of plaster around the hoof, then a special teip on top of it and last a bandage.

The hoof looks much better now. No infection, no bleading. A new visit to the vet clinic is sheduled for Monday.

James och James (eng)

Oj, vad stor han är!

Men jag är inte den som är rädd för hästar, inte.

Ja, de heter faktiskt James båda två. Daniel i andranamn och Jempe i förnamn. Om det är någon som undrar om jag döpt mitt barn efter hästen så är svaret: kanske det. Men en ledtråd är att Jim egentligen är döpt till James.

Daniel is not afraid of horses, even if he seems to think that Jempe is pretty big... They are both named James. It's Jempe's first name (his registered name is James Longstreet) and Daniel's second name. Some people think I named my son after my horse. I guess we can say he is. But a clue is that Daniel's dad is named James...

Bebisar överallt! (eng)

Vad kan det vara som får Daniel att reagera så här?


För några dagar sedan träffade jag Marie och hennes son Felix vid gungorna i lekparken. Hon bjöd in oss till mamma-gruppen hon tillhör. De träffas på torsdagar och går promenader, fikar mm. Så idag hängde vi på. Efter att ha regnat på morgonen så såg det ut att klarna upp, men så kom några stänk precis när vi samlats. Mer ursäkt än så behövdes inte för att skippa promenaden och gå hem till en av tjejerna på kaffe och hembakad, mycket god, mjuk pepparkaka.

Åtta mammor med bebisar... Det gick bra så länge man såg en eller två i taget i deras barnvagnar, tyckte Daniel. Men när vi kom in och jag satte honom på en filt, och det bara damp ner fler och fler bebisar runt omkring honom... då blev det lite mycket för Daniel. Spännande var det, och lite kul. Men han blev så trött att han somnade i min famn efter lite mat.

Det var ett jättetrevligt gäng, och jag är så glad att jag fick chansen att komma med. Det blir fler gånger. Eventuellt går vi och gungar tillsammans redan i morgon. Om vädret tillåter.


A few days ago I met Marie by the swings on the playground. Her son Felix is a month older than Daniel, and Marie invited me to join a goup of moms who see each other on Thursdays to walk, have coffee and talk. So today we joined them for the first time. We skipped the walk since it was about to start raining, and were invited home to one of the girls for coffee and home baked cake. Very good. And I really liked them all.

Daniel was a little overwhelmed by all the babies. It was ok to see them one or two at the time, in their strollers. But when I sat him down on the floor and one baby after another was dropped down next to him, he didn't know how to react. Seven new baby friends at once??? After a short while he got hungry and tired, and fell asleep in my lap after eating.

Kan man äta gräs? (eng)

Ja, det är väl bara att testa. Tyckte Daniel.

Can I eat grass? Daniel is willing to test anything and everything.