Igår kväll var vi först ute och åt, Jim, jag och Daniel. Sedan gick vi på bio och såg Up.
Bio är spännande för en 2,5-åring, men reklamen var tråkig och det där med att sitta still var ingen höjdare just då. Stolarna är inte riktigt gjorda för en 2,5-åring heller, hans vikt räckte inte riktigt till, utan stolen vek ihop sig av och till, med Daniel mellan sittdynan och ryggstödet. Som tur var verkade det varken göra ont eller vara läskigt, Daniel skrattade glatt åt problemet. Sedan satt han omväxlande i våra knän, på golvet, i egen stol eller stod upp.
Filmen var bra, men lite långsam av och till för en liten människa. Och den blev för lång, så till slut var vi tvugna att gå, så vi vet inte hur det gick. Vi hoppas och tror på ett lyckligt slut.
Höjdpunkten i biobesöket var nog kortfilmen de körde innan. Har ni också undrat varifrån de små barnen kommer, som storkarna levererar? Nu behöver ni inte undra längre, gå och se filmen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar