Det är tråkigt att ha lunginflammation. Om jag anstränger mig det allra minsta så börjar jag hosta tills jag antingen är helt utmattad eller kräks. Tycker att jag borde vara mycket bättre nu, men det lär väl ta sin tid. Bara det faktum att jag börjar bli otålig och VILL göra saker är väl ett tecken på att jag börjar bli bättre. Det känns som om jag är på väg att vakna upp efter två veckors dvala.
Jim var hemma i två dagar igen för att ta hand om mig och Daniel (som är frisk, men sympatihostar lite då och då). Dessvärre tillbringade Jim största delen av de två dagarna sovande, ty även han blev sjuk. Dock inget allvarligt, och han är redan på bättringsvägen. Tjejerna är dock friska.
Hade förhoppningen att våren skulle framskrida i snabb takt här så att jag åtminstone skulle kunna sitta ute och njuta av frisk luft och vårsol. Och Daniel skulle kunna springa runt och busa med hunden eller misshandla växtligheten. Men sådan tur har vi inte haft. Det har blivit vinter igen, med minusgrader och ett och annat snöfall. Nu ska det bli riktigt otrevligt i helgen med någon minusgrad och snöblandat regn. Ingen sol och värme i 10-dagarsprognosen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar